Piratpartiet går nu ut med det som diskuterats i partiet länge – ja till medborgarlön. Idén med en basinkomst tycks attrahera även liberaler numera.

Piratpartiets talesperson för arbetsmarknad och social trygghet Björn Flintberg förklarar partiets ställningstagande:

Det är skamligt att jaga ut människor på en fruktlös jakt efter traditionella arbetstillfällen som inte finns och sedan straffa dem när de misslyckas.

Kritiken gäller alltså hur den svenska arbetsmarknadspolitiken ser ut i dag. Nog finns skäl att vara kritisk. En hög arbetslöshet, en hårt reglerad arbetsmarknad med höga ingångslöner och en statlig arbetsförmedling som har havererat är en sällsynt dålig kombination. Effekten blir att utanförskapet för stora grupper av människor permanentas, att många aldrig ens får en chans att visa vad de går för. Det är tragiskt och ett fruktansvärt slöseri med mänskliga resurser.

Men lösningen är inte att ge alla medborgare en basinkomst varje månad. Det vore snarare att ge upp. Vad som krävs är avregleringar, regelförenklingar, skattesänkningar för alla med normala inkomster och en stolthet i att vara självständig.

I dag har arbetsgivare i allt högre grad slutat att använda Platsbanken, Arbetsförmedlingens jobbsökarsajt, när de söker arbetskraft. Eftersom den arbetssökande måste söka ett visst antal arbeten varje månad för att kvalificera sig för ersättning, och sedan redovisa dessa för sin arbetsförmedlare, översköljs arbetsgivarna av irrelevanta ansökningar. Detta förfarande stjäl tid både från den arbetssökande och företaget som söker personal.

Jag har flera principiella invändningar emot en så kallad medborgarlön. En är att det är fel att få pengar utan minsta motprestation. I detta fall skulle medborgarskapet i sig vara skäl till att få sin inkomst tryggad, vilket är väldigt märkligt.

En annan handlar om synen på individens relation till staten. Ska en hel befolkning göras beroende av ett bidrag?

Ett argument för medborgarlön är att det ersätter samtliga bidrags- och ersättningssystem som finns i dag och som är mycket kostsamma. Det låter ju bra. Att avskaffa barn- och bostadsbidrag och skära ned på en rad andra ersättningar är jag helt och hållet för. Men jag ser inte riktigt vinsten i att ersätta jättemånga bidrag med jättemycket bidrag. Vari finns incitamentet att bli självförsörjande om det trillar in så pass mycket pengar varje månad att det går runt ändå? Vad säger att jag inte tar dessa pengar och reser till ett varmt och billigt land i stället för att ta ett låglönejobb?

Ett mer verkfullt sätt att göra människor mer självständiga – om det nu är målet – vore att fortsätta pressa ned skatterna, stegvis avskaffa barn- och bostadsbidragen samt göra inkomster under en viss nivå (exempelvis 10 000 kr) skattefria. Det finns många effektiva sätt att tackla hög arbetslöshet och höga trösklar in på arbetsmarknaden. Mer bidrag är inte ett av dem.

Piratpartiet var en given röst i valet till Europaparlamentet. Det är tyvärr en otänkbar röst i riksdagsvalet.