Om några veckor är det lucia. Normalt sett brukar vi se luciatåg runt om i landet, inte minst på skolor. Men i år ser det annorlunda ut. Många kommuner får nämligen inte ihop något luciafirande i år.

Det skulle ju kunna vara så att vissa traditioner helt enkelt inte lockar längre. Traditioner kommer och går, växer och krymper i betydelse i takt med att samhället förändras och nya generationen omvärderar gamla vanor.

Men eftersom julen är fortsatt stark i Sverige och till och med julkonserter med kristna sånger lockar fulla kyrkor, misstänker jag att det handlar om något annat i detta fall.

I många år har medierna nämligen rapporterat om ”skandaler” runt luciafirandet. Det är mörkhåriga som inte väljs som lucior (rasism!), det är flickor som inte får vara pepparkaksgubbar eller tomtar (sexism!). Och så vidare. Att anordna eller delta i ett luciafirande är förenat med uppenbara risker för påhopp från de politiskt korrekta.

Agneta Lilja, etnolog vid Södertörns lek… högskola, menar att ”det finns ju ett visst motstånd mot att det ska vara en skönhetstävling”.

Kanske är det så enkelt att den normkritiska politbyrån har vunnit. Hellre inget firande alls än ett firande som inte är normkritiskt nog.