Man kan också fråga sig vad som kommer att hända om alla ”säkerhetsventiler” i det svenska debattlandskapet täpps igen? Om det till slut inte finns några kanaler för människor att säga sin mening, leva ut sitt missnöje och vädra åsikter som inte släpps fram på annat håll? Erfarenheten säger att om man stänger säkerhetsventiler, då stiger trycket.

HAX skriver bra om riskerna med Aftonbladets utannonserade ”granskning” av Flashback.

Det ökända forumet är nämligen skvallertidningens nästa måltavla. I samarbete med vänsterextrema Researchgruppen kommer Aftonbladet hänga ut personer som fäller upplevt rasistiska kommentarer. Enligt Jan Helin rör det sig endast om personer som har offentliga uppdrag, alltså inte privatpersoner. Vi får verkligen hoppas att tidningen håller sitt ord. För Aftonbladet har gett sig ut på djupt vatten.

På Flashback finns de obekväma, provokativa och kontroversiella rösterna. De som utmanar det politiskt korrekta. De som går på tvärs med vad man ”ska” tycka i frågor som rör droger, sexualitet, självmord, demokrati och mycket annat.

Forumet är alltså ett slags vattenhål och, precis som HAX skriver, en sorts säkerhetsventil för många. Vetskapen om att Researchgruppen har tillgång till inloggningar och IP-nummer kan räcka för att skrämma bort många röster. Vad vinner samhället på om dessa röster tystnar? Vad händer om säkerhetsventilen täpps till?

Nu har de lyckats snärja en SD-medarbetare i Europaparlamentet och en miljöpartistisk Landskronapolitiker (den sistnämnde gav inte lika stora rubriker, av någon anledning). Jag har ingen större sympati för personer som sprider dynga anonymt och samtidigt håller upp en annan fasad i sina politiska uppdrag. Men jag kan samtidigt inte låta bli att fundera över vad nästa steg i kvällspressens granskning kan tänkas bli.

Det borde vara mejl- och sms-konversationer. Vad politiker skriver i mejl och sms till vänner och bekanta torde vara intressant för den som vill få fram en annan bild än den officiella. Och Researchgruppen har ju bevisligen inte dragit sig för att göra intrång.

Alternativet är att de börjar hänga ut alla de får tag i och listar dem på nätet. Som ett slags offentligt skamstraff. Och sedan då? Vilka står näst på tur att granskas? Vad ska granskas när anonyma rasistiska uttalanden på ett nätforum inte är så spännande längre?

Var och en kan ju fundera över var detta kan tänkas sluta. Dammluckorna har så att säga redan öppnats. Men riktigt så långt tänkte nog inte Aftonbladet.