I går tackades Göran Hägglund av efter 24 år i riksdagen. I dag valdes Ebba Busch Thor som ny KD-ledare. Hon placerade utan att tveka partiet till höger i svensk politik. Detta utmålades i Rapport-inslaget som kontroversiellt och riskabelt.

Men Kristdemokraterna har aldrig varit något vänsterparti. Nu när övriga tre allianspartier trängs i mitten är den enda rimliga vägen till framgång att söka locka liberalkonservativa borgerliga väljare till KD. Då ska man inte kalla sig mittenparti. Då ska man inte fega ur i tuffa konfliktfrågor. KD måste bli mer än bara ett parti som propagerar för större valfrihet i föräldraförsäkringen. Denna fråga har partiet drivit i flera valrörelser utan att lyfta.

Ebba Busch Thor har en grandios uppgift framför sig. Göran Hägglund var en hygglig person som gillades av betydligt fler än som var beredda att rösta på honom. Han drev KD mot mitten och ledde det mot flera förlustval i rad. Först på sin partiledartids sista skälvande månader vågade Hägglund påbörja en omprövning av partiets migrationspolitik.

KD måste bli modigare. Det finns inte så mycket mer att förlora i detta läge. Busch Thor måste därför våga göra vissa i de egna leden upprörda. Våga få skit från hånfulla Aftonbladet-krönikörer. Våga Twitterdrev och hånfulla ledarstick i vänsterpressen. Ty det är priset hon måste betala för att göra KD relevant igen genom att ta i frågor som rör allt från feminism, invandring, försvaret och rättspolitiken.

Det är inte säkert att det räcker nu när gamla moderatväljare börjat hitta ett nytt hem i SD. Men att fortsätta ducka, att vara ett mittenparti utan identitet, är bevisligen inget kristdemokratisk framgångsrecept. Det vet vi nu.

Jag hoppas att Ebba Busch Thor kommer försöka täcka upp högerflanken i svensk politik.