Miljöpartiet ger upp kampen om Fi-väljarna och siktar i stället på att locka äldre väljare i nästa val. Partiet ska, som det heter, bli mer ”moget”.

MP, som satsade på att bli tredje största parti, backade i senaste valet. Månne drabbades partiet av hybris efter succévalet till Europaparlamentet i maj. MP profilerade sig som ett grönt Fi med jämställdhetsfrågor och feminism högt på agendan, och hade en ganska dyster framtoning med hotande klimatkatastrofer i sin valreklam. Detta, hävdar partisekreteraren, kommer inte att upprepas i nästa valrörelse.

Nej, då ska MP bli ett mer positivt parti. Detta ska locka äldre och lite mer mogna väljare, är tanken. Jag skulle inte ge MP särskilt goda odds att lyckas.

Dels sitter de i en historiskt svag regering som har svårt att få igenom de politiska förslag som inte bakas in i budgeten. Koalitionsregeringens natur gör att MP tvingats till eftergifter i viktiga profilfrågor som övervakningsfrågorna och försvaret, vilket inte lär bli så lätt att förklara för idealistiska väljare 2018.

Dels har MP förutom finansmarknadsministerposten även politiskt tuffa poster som utbildningsministern och bostadsministern, vilket gör att de kommer att granskas utifrån hur skolan och bostadsbristen har hanterats. Och där finns väldigt lite att hoppas på just nu.

Gustav Fridolins senaste bud är att resultaten i svensk skola ska vändas på sex år. Frågan är således om han ens själv tror att vi kommer hinna se några resultat om drygt tre år när nästa valrörelse drar igång. Efter så många år med sjunkande skolresultat och lärarbrist kommer väljarna bry sig ganska lite om att Fridolin vill ha ytterligare några år på sig.

Mehmet Kaplan har hittills inte lyckats komma med något som helst konkret i bostadspolitiken. Han famlar, vänder på sina berömda stenar och ser ut att vara helt fel person på jobbet. Det är lite besynnerligt att MP, som inte har någon bostadspolitik att tala om och saknar erfarenhet på området, fick just den ministerposten.

Slutligen har partiet vid Fridolins sida den mest impopulära partiledaren av alla i Åsa Romson. Hon höll ett famöst hetstal mot vita medelålders män på fjolårets Almedalen, och mottog hyllningar från vänsterhåll som i dag ter sig minst sagt komiska. Det giftfärgsmålande språkröret drar knappast väljare till MP.

Det sliter att regera, brukar det hävdas. Miljöpartiet kommer varse detta på valnatten 2018, om inte förr. Väljarnas svala intresse för partiet i höstas lär bli en västanfläkt i jämförelse med den bakvärk som väntar MP efter nästa val.