Sveriges Radio går på extremistjakt. En aktivist i nazistiska Svenska motståndsrörelsen arbetar som deltidsbrandman, avslöjar P4 Västernorrland. Detta, hävdas det, är ett problem inte minst eftersom det i byn finns många flyktingar.

Misstanken gäller alltså att mannen i fråga skulle undvika att hjälpa en person med utländsk bakgrund. Ett vittne säger att han sett mannen i aktion och att han skötte sig ”klanderfritt” vid det tillfället. Chefen bekräftar att mannen sköter sitt jobb.

Notera att det sålunda inte är några konkreta fall som ligger bakom granskningen utan blott misstanken att det skulle kunna ske. Varför misstänker inte SR att en person som är aktiv kommunist eller Afa-aktivist skulle ta med sig sina politiska övertygelser till jobbet? Sådana granskningar kommer vi aldrig få se i public service.

Frågan är vad lösningen på det upplevda problemet är. Att göra politiska profiler på arbetssökande? Ja, kanske det. Då får vi förstås även ifrågasätta om kommunister ska kunna arbeta inom vården. Vad händer exempelvis om en direktör behöver hjälp?

Eller så låter vi folk behålla sina jobb så länge de sköter dem. För att göra nazister arbetslösa kommer säkert ju få dem på bättre tankar…