Feministerna kallar det ”mäns våld mot kvinnor”. Detta språkbruk signalerar att våld i relationer alltid handlar om att män är förövare och kvinnor offer. Vi vet att det inte är så, men det passar utmärkt in i den förenklade feministiska tankeramen.

Alliansregeringen tillsatte den 20 februari 2014 en särskild utredare med uppdrag att föreslå en samlad strategi mot mäns våld mot kvinnor. Detta utifrån det av riksdagen antagna jämställdhetspolitiska målet att ”mäns våld mot kvinnor ska upphöra”. Åter igen: mäns våld. Kvinnor som offer.

Juno Bloms utredning är nu klar. Det är anmärkningsvärt att en statlig utredning får arbeta utifrån en så här förenklad bild av det som inom socialtjänsten mer rättvisande kallas våld i nära relationer (vilket alltså inbegriper båda könen och alla sorters parrelationer). I stället för att titta på allt våld i alla relationer, fokuseras alltså på en sorts våld som begås av män. Själva utgångspunkten för utredningen är tokig.

I utredningen talas om att täppa till kunskapsluckor. Faktum är att det aldrig har arbetats så mycket med just mäns våld mot kvinnor – samtidigt som annat våld i nära relationer i princip ignoreras. Det är således främst i de sistnämnda fallen som ökad kunskap behövs.

Men nu var alltså utredningens mål inte att titta på sådant utan endast fokusera på mäns våld. Män som förövare. Kvinnor som offer.

Längre än så har vi tydligen inte kommit i Sverige år 2015.

Rapporten finns som PDF här.