Vilhelmina har problem. Kommunen räknar med ett underskott på 40 miljoner kronor och måste därför genomföra tuffa besparingar som inkluderar uppsägningar och nedläggning av kommunal verksamhet, bekräftar kommunens centerpartistiska kommunalråd.

Skälet till det plötsliga underskottet stavas minskat stöd från Migrationsverket. Det är alltså helt och hållet migrationsrelaterat. För drygt två år sedan var det annat ljud i skällan. Då visade kommunen ett överskott med, simsalabim, 40 miljoner. En bidragande del var flyktingmottagandet, enligt dåvarande socialdemokratiska kommunledning. Sannolikt var de återsökta medlen från staten mer än bara ”en bidragande del” till kommunens överskott det året.

Vilhelmina är naturligtvis inte den enda kommunen vars glada flin har falnat. Rent spontant skulle det gå att känna viss sympati för de kommuner som nu drabbas av en migrationspolitik som faktiskt beslutats om på nationell och inte kommunal eller regional nivå. När staten sparar på migrationskostnaderna skickar den nämligen notan till kommunerna, som tvingas trolla med knäna.

Det vore lätt att känna så. Men tänk igen. Vilka var det som stod där och påstod att landsbygden behöver asylinvandringen för att överleva? Vilka om inte centerpartister och socialdemokrater har stått helhjärtat bakom den migrationspolitik som skapat denna kostnadsbomb runt om i landet?

Nu får kommuninvånarna betala dyrt för dessa villfarelser. Att spara 40 miljoner är ingen liten sak för en mindre kommun, det kommer oundvikligen påverka kärnverksamheterna. Även väljarna bär emellertid ett stort ansvar för situationen. I Vilhelmina röstade nästan 4 av 10 väljare på Socialdemokraterna.

Tillsammans med Centerpartiet skrapade de ihop två av tre röster i kommunvalet (C var valets raket). Vad du lägger din röst på spelar således roll, såväl i riksdags- som i kommunvalet.

Den absurda tanken att svensk landsbygd kan räddas med stor asylinvandring har krockat med verkligheten. Men som synes av den förre statsministern Reinfeldts ständiga utspel, och vad Centerpartiet envist framhärdar i, spelar detta ingen roll. När terrängen och kartan inte passar ihop är det kartan som gäller.

Det mirakel som Vilhelmina jublade över 2017 byggde på utbetalningar av statsstöd, inte en lyckad integration. Statsstöd som alla vet kommer upphöra en dag. Detta fick emellertid inte kommunen att planera för sämre tider.

Nu sitter kommunen där inför fullbordat faktum, precis som Sverige. På nationell nivå är situationen likartad, men den går att dölja med klassiska arbetsmarknadsåtgärder och olika sorters anställningsstöd. Statistiken kan sedan anpassas efter detta (definitionen av ”i arbete eller studier” rymmer nästan vilken meningslöshet som helst).

Vilhelmina är en av de kommuner som nu får sova i den nedkissade säng den själv bäddat. Faktum är att Sverige som land har en tämligen våt säng att krypa ned i.

Tänkte inte på det…