Vi känner igen de klämkäcka parollerna från regeringen. Sverige går som en Tesla. Eller en Volvo V90. Allt rullar på. Statsskulden är låg, sysselsättningen hög. Att arbetslösheten nu stiger är egentligen inte så tokigt eftersom det beror på att fler är tillgängliga på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna envisas med att allt är bra. Lite mer pengar till polisen och himmelriket är inte långt borta. Ute i kommunerna är både upplevelsen av och den faktiska verkligheten en helt annan, och har varit så länge.

Eskilstunas Jimmy Jansson (S) är inte rädd att uttrycka sitt hjärtas mening. Han konstaterar att ”glappet mellan staten och den verklighet som vi ute i kommunerna lever i har blivit monumentalt”. Vilket han har helt rätt i.

Det är i sanning märkligt att regeringen kan tro att allt prat om ”ordning och reda i statens finanser” och låg statsskuld imponerar på väljarna när politiken får konsekvensen att kommunerna, som ansvarar för de verksamheter som kommer människor närmast, krisar.

Det vi nu ser är hur alltfler kommuner börjar ryta ifrån. Fem över tolv, visserligen, men efter decennier av underdånigt nickande säger nu många kommunalråd som det faktiskt är.

Det händer saker i opinionen nu. Vilka desperata åtgärder kommer S vidta 2022?

Titta riktigt noga på Anders Knape. This is what a kommunuppror looks like. Ett väldigt svenskt uppror i kavaj och med ordet som vapen. Men det är radikalt för att vara Sverige att en SKL-ordförande är så öppet kritisk mot regeringens lagstiftningsarbete, i detta fall gällande den så kallade gymnasielagen.

Gymnasielagen är idiotisk till sin konstruktion och hade varit knäpp även om den fungerat precis som Miljöpartiet drömt om i sina våtaste drömmar. Nu gör den inte ens det. Ensamkommande klarar inte skolan och får inte jobb och ska således, enligt lagens grundtanke, utvisas. Vilket alla begriper inte kommer ske. Skuggsamhället växer med stöd från riksdagens lagstiftare.

Jag har länge spått att det är i valet 2022, inte 2018, som effekterna av asylinvandringen ska ha hunnit slå igenom ute i kommunerna och att det är under den innevarande mandatperioden vi kommer se stora rörelser i opinionen.

Det har redan börjat. Kommunerna krisar. Hela regioner krisar. Ekonomin mattas av och arbetslösheten stiger nu från en nivå på 7,1 procent, vilket alltså är den nivå som den socialdemokratiska regeringen presterade efter en lång högkonjunktur.

Människor, som också är väljare, ser det. Upplever det. Men många har också röstat för just detta. Det finns ett ansvar hos väljarna som faktiskt i val efter val har röstat för en ohållbar politik som nu drabbar kommunsektorn och därmed dem själva.

Som jag konstaterat tidigare får väljarnas val på valdagen konsekvenser. Det går inte att tro att en röst på samma partier med samma problembeskrivning och lösningar plötsligt skulle få andra konsekvenser.

Det är lätt att skylla på politikerna, men varje väljare måste ta ansvar för sitt beslut och inse att det spelar roll vilket parti man väljer. Politikerna behöver skärpa till sig. Men det behöver faktiskt väljarna också.

Valet 2022 kan bli det val då maktbalansen i Sverige tippar över och socialdemokratin på allvar förlorar sin ställning som ledande politisk kraft. Men räkna med att S kommer vidta alla åtgärder och ta till alla fula knep i boken för att förhindra att så sker.