Den 22 november 1963 sköts president John F Kennedy till döds i sin bil på ett besök i Dallas. Det har alltså gått exakt 60 år sedan den där ödesmättade dagen. Dokumentärer, filmer och hyllmeter på hyllmeter av böcker har producerats om mordet. Det har inte saknats alternativa teorier, och även från officiellt håll har idéerna spretat betänkligt.
Det råder näppeligen någon tvekan om att Lee Harvey Oswald sköt presidenten. Här finns gott om teknisk bevisning som binder honom till både platsen och vapnet. Däremot är det många som vägrar acceptera den officiella versionen av händelserna och framför allt att Oswald var ensam gärningsman. Enligt en Gallupundersökning tror två tredjedelar av det amerikanska folket på en andra skytt.
Några basala fakta är de flesta ändå överens om. Kennedy skjuts med två skott. Skottserien tar 8,3 sekunder. Mördaren missar först ett skott. Det andra träffar och går ut genom halsen på presidenten och träffar även Texasguvernören John Connally. Hade presidenten överlevt om han kunnat skyddas efter det andra skottet?
Det tredje träffar huvudet och är direkt dödande då det i praktiken blåser ut stora delar av hjärnan. På Abraham Zapruders film ser skottet ut att komma framifrån vilket skulle förklara hålet i bakhuvudet som inte alls ser ut som ett ingångshål. Detta skulle tyda på en andra skytt. Men några bevis för detta har inte hittats. Här finns bara teorier. Hypoteser. Övertygelser.
Oliver Stone, som låg bakom den kända filmen JFK, har producerat dokumentären JFK Revisited: Through the Looking Glass som pekar ut möjliga gärningsmän. Andra har med hjälp av modern teknik gjort analyser och kommit fram till att slutsatsen att en och samma kula gick genom presidentens hals och sedan träffade guvernör Connolly som satt i bilens framsäte omöjligt kan stämma. Vinkeln är omöjlig (därav att kulan brukar kallas ”den magiska kulan”). På Zapruders film kan man dock se hur båda träffas av något samtidigt.
Problemet med många slutsatser kring mordet är att den som drar dem redan på förhand har en bestämd uppfattning, alltså det vi brukar kalla confirmation bias. Man letar sådant som stärker ens egen tes. Om det är så i detta fall låter jag vara osagt. Vi vet dock att det hittades tre tomhylsor vid fönstret på sjätte våningen i Texas School Book Depository och att vittnen hörde två eller tre skott. Inte fyra.
Mordet på John F Kennedy kommer aldrig betraktas som uppklarat av folkmajoriteten. Det är lite som med Palmemordet, vars utredning nu är nedlagd eftersom polisen och ansvarig åklagare kom till slutsatsen att den misstänkte gärningsmannen är avliden. Det blir inget avslut. Ingen punkt.
När statsmän mördas vill vi gärna tro att det ligger något organiserat bakom. Vi letar konspirationer, en stor plan. Men mord kan både ske ganska slumpmässigt och utföras av obetydliga individer. Se mordet på Anna Lindh. Tänk om det var så även i fallet John F Kennedy?
Man kan väl ändå inte jämföra Anna Lindh med JFK?
Hon var Sveriges utrikesminister.
Och JFK var USA:s president.
Ja. En toppolitiker i respektive land. Lindhmordet var ju stort i Sverige.
Varför inte? Sitter ditt patologiska sossehat så djupt? Anna Lindh var för övrigt en omtyckt och djupt respekterad utrikesminister. Något man svårligen kan säga om exempelvis Tobias Billström. Vem har sagt att Hans j-ä-m-f-ö-r för övrigt? Han anger bara ett exempel på samma sak: mord på statsmän (-kvinnor).
Kamrat Jan har inte gett upp sina ambitioner om världsmästartiteln i hobbypsykologi fast frågan inte ens var riktad till honom. Ett stalking-liknande beteende som borde censureras ögonblickligen. Det förvånar inte någon att kamraten lyckas få in en drös sossedravel bland diagnoserna.
Kan kamraten bevisa att Anna Lindh skulle vara mer omtyckt och respekterad än Tobias Billström till exempel? Hur skulle det gå till?
Inte ens Aftonbladet skulle klara den opinionsundersökningen med någon trovärdighet. Det gör inte kamrat Jan heller. Men påstår det gör kamrat hobbypsykologen.
På allvar, försöker ni förneka Jan hans mänskliga rätt att vara sosse?
Sverige har faktiskt ratificerat den konventionen och den är därmed huggen i sten.
Mänskliga rätt att vara sosse?
Det är väl snarare hans mänskliga fel det gäller?
Men för att citera Orwell, det är mänskligt att fela.
Jan är rent övermänsklig!
Anna Lind var villkorat respekterad av the usual suspects främst inom FN och EU och av systerorganisationer som Fatah och ANC. Respekten kom sig av det aldrig sinande svenska ekonomiska stödet som gjort många korrupta individer, inklusive terroristerna i Hamas ledning till miljardärer. Så dämpa din Strandhällska tokentusiasm Janne.
Hon var högt respekterad bland ministerkollegor såväl i Europa som USA. Vilket avtryck har Tobias Billström gjort så här långt? Att baktala de döda är ingen särskilt ärofull sysselsättning. Å andra sidan förvånar det mig inte…
Påstår alltså kamrat Jan…
”Att baktala de döda är ingen särskilt ärofull sysselsättning”
Vad har du för åsikt om Adolf Hitler, Jan ?
Ja jag tror Sveriges kollaps hade gått ännu fortare med Anna Lindh som statsminister, sen kan man ju tänka att vi kanske då kunnat resa oss, vilket idag verkar svårt. Kompetent, ond och vänster är en giftig kombibation, som Palme, eller Reinfeldt. Då är det bättre med klant-Uffe.
”som Palme, eller Reinfeldt. Då är det bättre med klant-Uffe.”
En märklig kommentar för att komma från han som påstår att det inte spelar någon roll om Magda eller Jimmie är statsminister ?
Ah där har du läst illa.
Eller oxå är det du som byter ståndpunkt lite beroende på humör och dagsform..
Jan gnuggade geniknölarna och lyckades misslyckas med att förstå som han alltid plägar göra. Att Anna Lindh var sosse spelar ingen liten roll i Jans sammanhang. Det är avgörande.
JFK var president i USA och färdades i en maximalt övervakad bilkaravan när han mördades. Anna Lindh var minister i ett obetydligt land nära polcirkeln när hon mördades. Förvisso sosse, men faktum är att hon tillsammans med en väninna befann sig på NK för att shoppa helt utan skydd. Det slutade med att en sinnessjuk invandrare högg henne till döds.
Är man inte förmögen att kunna se skillnaden går det lätt att jämföra förstås men avslöjar samtidigt en intellektuell fattigdom som är bottenlös ännu en gång.
Det kan filosoferas i det oändliga om mordet.
Jag tycker dock att slipsknuten på bilden ser ut att vara en four hand-tie, kan även vara en prince albert knut fast då är slipsen riktigt smal i bredd och tyg.
”När statsmän mördas vill vi gärna tro att det ligger något organiserat bakom. Vi letar konspirationer, en stor plan.”
Jaså, vill vi verkligen det? Varför i all sin dar då om jag får fråga? Och kom inte med hypoteser om att verkligheten skulle kännas lättare att hantera då eller liknande amatörpsykologisk gallimatias. Jag för min del skulle känna mig oändligt mycket bättre till mods ifall statsmän som Kennedy och Palme slumpmässigt mördades av ”ensamma galningar” snarare än av organiserade grupper med välgrundade motiv och goda resurser samt minst sagt sinister kontinuitetsplanering (särskilt i Kennedy-fallet, det var mycket genomgripande för att inte säga världsavgörande storpolitik som aldrig blev av pga hans död).
Eller vad säger du själv, hur tycker du det ”känns”?
Med ”vi” menar jag inte nödvändigtvis du och jag. Menar du att mord på statsmän (Kennedy, Palme och många fler) och stora katastrofer (9/11-attackerna, Estonia m.fl.) inte omgärdas av omfattande konspirationsteorier?
Du vet mycket väl vad jag menar, annars hade du inte svarat med en infantil motfråga.
Men jag kan besvara min egen fråga om det är för jobbigt för dig: den allra största majoriteten tror inte på konspirationsteorier utan sväljer det officiella narrativet utan att ifrågasätta (även i USA, Kennedy-mordet är ett av mycket få undantag). Skälet till det, enligt forskning som åtminstone jag tror på, är att ca 80 procent av befolkningen/samhällsmedborgarna är s k följare, dvs människor som söker vägledning av auktoriteter och tycker det är jobbigt att ifrågasätta. Bland de resterande 20 procenten hittar vi dissidenterna, nej-sägarna och om du så vill, konspirationsteoretikerna. Kanske lite knepigare att ha att göra med i sociala sammanhang, men också de som vågar utmana systemet, varför de från makthavares perspektiv upplevs som synnerligen besvärliga och en surdeg som behöver hållas så kort det går.
”Bland de resterande 20 procenten hittar vi dissidenterna, nej-sägarna och om du så vill, konspirationsteoretikerna. ”
Det är nog en ganska så korrekt uppskattning.
Och ungefär hälften av ”konspirationsteoretikerna” skulle ha varit inlåsta om det inte vore för psykiatrireformen.
(Men tilläggas bör att en hel del av dom där ”dissidenterna” även står med minst ett ben i gruppen ”följare”. Det är bara det att dom följer andra auktoriteter…)
”Och ungefär hälften av ”konspirationsteoretikerna” skulle ha varit inlåsta om det inte vore för psykiatrireformen.”
Inte omöjligt. Tycker du det är synd eller? Har för mig att under Palmes tid vid makten var Sverige tvåa i världen med tvångsintagna psykpatienter, efter Sovjetunionen…
Ja , jag tycker att det är synd.
Mest för min egen skull , men sekundärt även för deras skull – eftersom det gick ”mindre bra” för typ 99 % av dom när dom skulle ”integreras i samhället”.
Precis som det går mindre bra för de som idag inte får någon vård i psykiatrin.
När psykiatrireformen verkställdes av sossarna fick jag en granne som var tvungen att kasta ut alla inventarier i sin lägenhet genom fönstret för att hindra den pågående avlyssningen från SÄPO och CIA.
Detta hjälpte inte så därför var han även tvungen att måla alla bilar – inklusive min – på parkeringen med svart målarfärg.
Detta hjälpte inte heller så därför var han tvungen att begå självmord.
Så Ja , jag är inte hundraprocentigt positivt inställd till psykiatrireformen.
Det är inte psykiatrireformen det handlar om här men bra försök. Jag håller ju uppenbarligen inte med dig om att hälften av alla s k konspirationsteoretiker är galningar som borde låsas in (så tolkar jag din kommentar). Det luktar sovjetiskt unket.
Det är inget ”försök”.
Statistiken visar att det gick helt åt helvete för majoriteten av dom som slussades ut från mentalsjukhusen. Och deras ”integration i samhället” gick ungefär lika bra som den gjorde 20 år senare för somalierna.
Och detta ändras inte för att du kommer med konspirationsteorier om ”sovjet”.
Det var för övrigt sossarna som genomförde psykiatrireformen så du borde väl vara emot den om du inte är ”sovjetkommunist” ?
Som sagt, helt meningslöst att diskutera psykiatrireformen, oavsett hur dålig den var, i en bloggpost som handlar om konspirationsteorier och Kennedy-mordet. Sedan att du anklagar mig för att komma med konspirationsteorier(!) om sovjet är ju bara löjligt. Höj nivån för helvete.
Nu har det kommit en dokumentär med akutläkarna som tog emot presidenten, (JFK: What The Doctors Saw | Never Say Entrance Wound). Utgångshålet var i bakhuvudet. Trump ska släppa det sista hemligstämplade om han vinner.
Ja han blev lurad (eller räddad) av Pimpeo för det är helt säkert att det finns planer på att mörda Trump.
Det jag undrar är, var är bilden på Palme med skotthål? Vår media är ju till 100% en del av den djupa staten.
Allt det här är historia nu. Även konspirationsteorierna. Bara foliehattar är fortfarande sysselsatta med det – och historiker.
Kamrat Jan underkänner alltså Partiets trettiotalsretorik eftersom trettiotalet bevisligen skedde långt före mordet på JFK. En intressant spricka eller en kommande pudel? Kan det verkligen vara förenligt med Värdegrunden att kalla sina kamrater för foliehattar?
Det är visserligen bara ett epitet men en tårdränkt pudel kan vi snart förvänta oss.
Jan 1980-talet ringde och vill ha tillbaka termen ”foliehatt”.
Ja CIA och FBI och Statsdepartementet finns inte mer? Idag gör de vad de ska och det är, hmm vad var det nu igen? Jan?
Jan är alltså arg på historiker också. Inte bara nyliberaler, moderater och SN (Svenskt Näringsliv) får smaka sossen Jans råsopar. Han tar i från tårna och kallar historiker för foliehattar. Jamen det går ju helt perfekt ihop med Orwells 1984 som av en händelse. Människan gör sig bäst utan historien. Inte minst när Storebror berättar om hur det alltid har varit. Och visst, en annan liten vinst ligger det väl i att just Jans parti har en ganska besvärlig historia bakom sig som gör sig bäst nedgrävd på någon soptipp.
Både Olof och Anna kan så förses med vingar och sjunga med änglarna i höjden. Magdas famösa tårar över stackars El-Hajs öde och Annikas, av promillen färgade, taskiga omdöme är ju redan historia. I varje fall när Storebrors följare i form av Jan får rita och berätta. För att citera Orwell, den som inte känner historien är dömd att upprepa den.
Orwells roman 1984 är vare sig en fakta- eller instruktionsbok. Tvärtemot vad många i rännan tror. Jag noterar att den är populär i blåbruna kretsar dock. Även om de inte läst den.
Menar du att professor Strandhäll är blåbrun ? 😥
Vi får väl se om Annika Strandhäll försvarar de folkliga protesterna i Dublin i någon sen tweet på fredagskvällen..
Fredagsmys heter det 🙂
Full feeling har jag hört.
Jan noterar att 1984 inte blir läst i hans kretsar. Så kan det nog vara.
I hans kretsar låter man andra läsa boken åt sig förstås. Mycket socialistiskt.
Det är ingen fakta- eller instruktionsbok tror Jan. Vilket väl får läsas som att han och Partieti inte följer innehållet slaviskt utan att göra egna utvikningar. Eftersom boken är skriven för ett tag sedan tillhör den historien får man förmoda och tillför Partiet inget värde i dagens Sverige. Nej, det behövs modernare fakta- eller instruktionsböcker när samhällets ingenjörer ska ingengöra(läsa böcker kan andra syssla med). Jan följer partilinjen, skriver sina inlägg och KÄMPAR. För att citera Orwell, än slank han hit och än slank han dit och än slank han ner i diket.
Ja från en annan socialist, Olle Holmqvist, har jag förstått att de aldrig läser verken själva utan får dem färdigtuggade med rätt åsikt från sina sosseorgan, Proletären och Arbetaren och liknande. Det är ju denna metod man infört i skolor och universitet. På detta sätt verkar sossar mycket mer bildade än vad de är och får färdiga argument som de kan återanvända. Att tänka själv är ju inte en dygd hos vänstern. Olle försade sig i ettt utbyte med mig om René Girard där han fått det helt om bakfoten, och då skyllde på sin källa, som var en kommunisttidning.
Det är inte direkt någon hemlighet att 1984 är starkt ogillad av rödingar, vilket sannolikt beror på att den i allra högsta grad är just en faktabok som visar kommunismens ondska. Nästan allt som förekommer i boken förekom också på ett identiskt eller snarlikt sätt i de kommunistiska samhällena.
”Det är inte direkt någon hemlighet att 1984 är starkt ogillad av rödingar, vilket sannolikt beror på att den i allra högsta grad är just en faktabok som visar kommunismens ondska. ”
Det är det.
Men…rödingarna har ju försökt ”kidnappa” 1984 och menar på att den handlar om ett totalitärt fascistsamhälle , alltså typ ”sd” och ”trump”
”Strömmer tror 1984 är en instruktionsbok” löd rubriken på Anders Lindbergs krönika för två dagar sen…
Krig är fred.
Invandring räddar pensionerna.
Läser ej Anders Lindberg men inte förvånad, kidnappa/stjäla är ju deras modus operandi. Vad ska de försöka med härnäst, ”hellre död än röd”? Republikanernas elefant är ju paradoxalt nog röd.
P.S. För den som inte har läst ”De Antimänskliga” (Dumitru Bacu) som handlar om det kommunistiska maktövertagandet i Rumänien efter andra världskriget så kan jag verkligen rekommendera den. Likheterna med 1984 är gastkramande påtagliga.
Orwell var ju övertygad socialist.
Han hade inte mindre rätt för det. Nyspråk, någon? Krimtänk?
Det är kanske fult men jag följer bloggar inte för vad folk skriver utan mer som en studie i hur folk tänker, för oftast blir det ju inte mer än en utsaga om vilket lag man tillhör, så också idag.
Jag har så svårt att förstå att man måste känna sig övertygad när det är uppenbart att man inte kan veta sanningen:
”Detta skulle tyda på en andra skytt. Men några bevis för detta har inte hittats.”
Tänker inte Hans Li att experter i ballistik förstås vet exakt vad som hände?
Personligen tror jag att frågan är viktig, då den är en viktig del i förståelsen av västvärlden, där vi från barnsben fått lära oss hur det fungerar, vi har demokrati, vi röstar, sen skall de styrande implemetera folkets önskningar, och sedan bli bortröstade. Det är en bekväm bild, men barnslig, då alla som jobbat länge med något förstår att kruxet eller målet inte ligger där det påstås. Mordet på JFK är en ingång till insikt om detta, men det är verkligen ett kaninhål, och många trillar i och blir snabbt övertygade om att väl nere i kaninhålet så förstår de allt. Båda sidor gör sedan felet att de inte försöker bedöma varje sak för sig, utan istället blir det för eller emot deras världsbild. Faran är att ju mer man vet ju sämre blir man på att bedöma verkligheten så att inte gräva i saker kan ibland vara bättre. Scott Adams tycker jag är smått genial i sitt fokus på dessa aspekter, han försöker utveckla redskap för att inte trilla dit, och pekar på de redskap som används av makterna. Nyligen talade han om ”dokumentäreffekten”, nämligen att om lägger 1.5h på ett ämne så är det mycket troligt att man låter sig övertygas, om man inte redan från början är av fast motsatt åsikt, jag tror tex inte att en 1.5h dokumentär om vilken fin kille Putin är rubbar Hans Li. Exemplet Adams gav var att det tydligen finns två dokumentärer om Michael Jackson, en där han visas vara pedofil, och en där det visas att han blivit falskt porträtterad, båda dokumentärerna var visst övertygande, men folk ser oftast bara sin egen dokumentär.
Om JFK nämnde Adams att han nyligen förstått att Allan Dulles, CIAs legendariska chef var den som effektivt styrde Warrenkommissionen, han var den enda som hade det som fulltidssyssla:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Allen_Dulles
Det är svårt att sammanfatta allt han var inblandad i. Det var Kennedy som fick Dulles sparkad som CIA-chef. Så börjar min dokumentär.
Tricket är att att inte ha någon världsbild, åtminstone inte någon som är fix & färdig. Dvs att ha ett ”öppet sinne”, det är åtminstone vad de flesta s k konspirationsteoretiker jag träffat uttrycker och förfäktar. Kan gärna skriva under på det, men jag är ju också en s k konspirationsteoretiker eller ”konspiracist” som det brukar heta i de ”fina” salongerna numera- en som aldrig okritiskt köper det officiella narrativet. Prognos: gäller snart de flesta vare sig de vill eller inte.
Men hur ska man då veta vilket lag man tillhör?
Min dokumentär om mordet på JFK börjar med: Dulles/CIA fick bära hundhuvudet för Kennedys misslyckade planer på att störta/mörda Castro.
ok fint, men fortsätter den med att han fick sparken av Kennedy och sedan var med i kommissionen som skulle utreda mordet?
Naturligtvis.
Klart Åkesson gör en Putin eftersom han inte är sosse.