Döm mig på kampen mot brottsligheten. Ungefär så lät det inför förra valet när Ulf Kristersson sökte svenska folkets stöd för att ta över makten och, som hans parti uttryckte det, ”få ordning på Sverige”. Året innan, 2021, hävdade emellertid samme Kristersson att han bedömde att det skulle ta 20 år att få ett slut på gängkriminaliteten. Det är fem mandatperioder.
Kristersson har förmodligen rätt i att det kommer ta tid. Säkert flera mandatperioder. Problem som vuxit fram under mer än 20 års tid kan inte lösas av en enda regering. Samtidigt måste en regering som söker mandat för att bli omvald kunna leverera något som åtminstone tyder på att det går åt rätt håll. Och statistik räcker inte här. Folk måste känna det. Det är svårare att påverka. Ännu en tillsatt utredning räcker liksom inte.
Migrationspolitiken, ekonomin och brottsligheten kommer bli stora valfrågor. Det kan emellertid bli något helt annat som bidrar till att fälla Ulf Kristersson: adoptionsfrågan. Detta var inget som låg i korten. Efter DN:s granskning, som bland annat visar att kritiserade adoptioner från Kina fortsatte under Kristerssons tid som ordförande för Adoptionscentrum, har statsministern fått tung kritik. Han anklagas till och med för att ha gjort sig skyldig till medhjälp till människohandel.
Redan 2003 rekommenderade en statlig utredning hårdare regler. Men Ulf Kristersson var emot. Under Kristerssons tid som ordförande fördubblades i stället adoptionerna från Kina. Då ska han redan ha fått information om att kinesiska barn stulits och sålts, kort sagt att det förekom organiserad barnhandel.
Nu föreslår en utredning ett totalt stopp för adoptioner till Sverige och en offentlig ursäkt från svenska staten. Utredningen kommer slutligen landa hos, just det, Ulf Kristersson. Denna gång i egenskap av regeringschef.
Lita på att detta inte är något oppositionen kommer släppa. Val handlar alltid om förtroende, och fram till valet nästa år kommer det socialdemokratiska valmaskineriet försöka klistra all skit på Kristersson som kan hittas. Anklagelser om att ha bidragit till barnhandel är föga smickrande för en statsminister, och svårt att värja sig mot. Hittills har Kristersson valt att helt ducka alla frågor, men han lär inte komma undan i en valrörelse.
Parallellt med detta försöker Socialdemokraterna framställa sig som ett förnyat parti. En frisk fläkt i motsats till det där gamla gänget som styr. Det är en bedrift om det mest regeringsvana partiet lyckas. Ty även om gamla inventarier som Morgan Johansson har fått lämna sin ordinarie plats i verkställande utskottet till förmån för nya förmågor, är det knappast ett pånyttfött parti som hoppas ta över regeringsmakten. Retoriken är verklighetsanpassad och några justeringar i kanten kan noteras. I övrigt: samma sak.
Det kan ändå räcka. Regeringen hade behövt konkreta resultat, inte minst i ekonomin, att peka på. Visst kan det fortfarande hinna hända en del fram till valet om ett drygt år, men det börjar bli bråttom. Lägg därtill dynghögen som Kristersson själv dragit med sig från sin tid på Adoptionscentrum, krisen i Liberalerna och eventuella händelser som vi ännu inte vet något om och förutsättningarna för en ny moderatledd regering börjar se bleka ut.
Är det inte just därför SD borde passa på och stå för något?
Väljarna behöver ett alternativ till all gammal skit!
Deras långsiktiga strategi har varit att bli regeringsfähiga genom att slipa ned kanterna. Jag ser inte att det kommer ändras under det kommande året.
Mmmm, och under tiden äter Expressen upp dom bakifrån med sina avslöjanden. Det kostar på att bli regeringsfähig kan man väl säga. Är det ett alternativ?
Egentligen?
SD har blivit som moderaterna fast i betydligt fulare kostymer. För somliga har det ett egenvärde. För andra inte. Numera kan Jimmie inte rensa ut så många andra än sig själv. Men SDM skulle kunna bli ett rätt stort parti om man förhandlade lite.
Med Erik Ullenhag på ingående har SD inte så många val.
Men är det inte tänkt att nästa Regering leds av Jimmie Åkesson? Moderater och övriga får agera stödpartier.
Tror att det är bra om väljarna får säga sitt innan Arne Nilsson drar sina förhastade slutsatser.
1) Arne Nilsson har varit på Bilderbergarnas hemliga möte och är insatt.
2) Arne Nilsson killgissar för att verka veta något han inte vet.
X) Arne Nilssons källor hallucinerar mitt på blanka eftermiddagen.
De först öppnade rätta svaren vinner en resa till Kaliningrad med Aeroflot.
Problemet är att man förlorar kvinnorna. Brott och straff är inte frågor man vinner kvinnor på. Borgerliga kvinnor går till Magda eller Centern. Det har man inte råd med.
Det finns fler män än kvinnor i Sverige numera, Jan. Gissa varför…
SD skulle behöva mer kvinnligt inkännande politiker menar du men de är redan upptagna i andra partier. Rent statistiskt fölorar alltså S och C männen om man vänder på resonemanget. Kulturkriget glider således över i könskriget. Kanske det, men är det i så fall ett problem? Och i så fall, mer exakt för vem?
Kamrat Jan menar förstås att kvinnor är viktigare väljare än män. Men inte bara som väljare utan alltid. Kvinnor ÄR viktigare än män.
Troligen mer lättlurade också med tanke på sossarnas nya program. De kan tänka sig att köpa en lott i världens sämsta lotteri. Men kamrat Magda sitter också ner när hon kissar. Sådant kan avgöra val enligt SN (Socialdemokratiska Narrativet).
Jan, som är sosse, har bara läst Aftonbladet igen och fått klart för sig att svenskarna äter för lite pizza för att SD-regeringen ska kunna sitta kvar.
Det tröstar lite efter kongressen.
Hoppas verkligen detta blir slutstationen för den där lismande sliskige globalist-kramaren. Hoppas ännu mer kommer fram, såpass mycket att han blir tvingad till avgång. Brukar inte vilja vara den som säger saker i stil med ”det kunde man ju se på honom, att han är en riktigt vidrig skurk. Men det kunde man ju se på honom.
Och småningom ersatt av Magdalena Andersson…? Vilken seger.
Ska det vara så svårt att förstå, att om man ska få bukt med den grova gränsöverskridande kriminaliteten i det svenska samhället, är Swexit ett oavsiktligt krav. För det är med EU-medlemskapet och Schengensamarbetet som den grova kriminaliteten kan åka in i och ut från Sverige närmast obehindrat, vilket gynnar kriminaliteten.
Ulf ett consortes vill inte ta in denna sanning. Hen är ett hopplöst fall och borde avpolleteras. Men vem ur politikerpatrask ska vi ta in i stället?
”Men vem ur politikerpatrask ska vi ta in i stället?”
Åkesson lär ha sagt att han gärna vill bli stasimin förlåt, statsminister så han kan väl få pröva på kan man tycka.
Det ska vara någon som sätter fosterlandet främst. Det gör inte Åkesson. Han sätter EU och nato främst. Snart vill han väl införa euro som svensk valuta.
”Det ska vara någon som sätter fosterlandet främst.”
Då behövs det någon av Trumps kaliber, men någon sådan går tyvärr inte att finna i landet. Således är det uppenbart kört…
Jag är glad att vi inte har nån velpotta som Trump här. En statsminister måste vara konsekvent. Att byta åsikt en gång i kvarten imponerar inte på mig. Nu har ju t.o.m Musk tröttnat på Trump.
Arne Nilsson har alltså övertygat sig om att Kristersson är karl för sin hatt!
Minsk har surnat till uppe i 30-talet tweets redan.
Det är ganska mycket Testosteron på bloggen redan och lär inte bli mindre.
Sveriges problem idag i grunden är en produkt av klimakteriebestyr.
Ser att riksdagen belägras av Palestina-aktivister i full stridsmundering. Allt är som det ska precis som det brukar mao. Inga polisiära insatser krävs förstås.
Under tiden solar Greta lilla magen på sin båt till Gaza. Ja, nog kan man tala om paradigmskifte alltid. Förutsatt att man tycker att det räcker med tal. Annars är det mer tveksamt.
Greta kommer inte få lägga till i Gaza. De är ju inte i närheten ännu så det får väl bli ett besök på Cypern kan jag tänka mig.
En solbränd liten Greta går hem i media.