Många har spekulerat i hur Donald Trump kommer reagera om han misslyckas med att uppnå en utlovad fred mellan Ryssland och Ukraina. Det har antagits att Trump skulle pressa båda sidor till eftergifter och ett slutligt fredsavtal. Vissa har hoppats att rysk ovilja skulle få Trump att ta ställning för Ukraina. Hittills har han emellertid endast pressat den ukrainska sidan, och det blir alltmer uppenbart att Trump inte har för avsikt att ställa några krav på Putin.

Återstår då att lägga ansvaret för alltsammans på Ukraina. Utrikesminister Marco Rubio har nu öppet medgett att Trump är på väg att tappa tålamodet. Den där busenkla freden han skulle uppnå vill helt enkelt inte materialiseras. Trumps administration ger fredsförsöken några dagar till, sedan kommer de dra sig tillbaka och fokusera på annat, uppger Rubio. Det har länge varit uppenbart att Trump inte bryr sig om vad som händer med det ukrainska folket. Det handlade aldrig om det. Det handlade om Trumps image som fredsfågel.

Det förestående misslyckandet, för det kan inte kallas något annat, kommer naturligtvis inte ägas av Trump, Rubio, Vance eller Witkoff. Det kommer mest sannolikt skyllas på Ukraina. Detta trots att Ukraina sagt ja till både en komplett vapenvila och en begränsad sådan och trots att ryssarna under ett 30-tal tillfällen brutit löftet att inte angripa energiinfrastruktur sedan i mars. Fakta på marken har upphört att vara relevant, och för Trumps del har det uppenbarligen aldrig varit det till att börja med.

Enligt uppgifter som nått CBS News planerar USA just nu ett fullständigt upphörande av allt militärt stöd till Ukraina. Om detta även inbegriper underrättelseinformation är oklart. Skulle detta bli fallet kommer ansvaret för att stödja Ukraina helt och hållet falla på Europa. Om USA vill jävlas kan de förbjuda européerna att använda amerikanskt materiel till Ukrainas hjälp. Det är ingen omöjlighet, så sent som häromdagen nobbade Trump en ukrainsk förfrågan om att köpa Patriotsystem till en kostnad av 15 miljarder dollar.

Det är oerhört svårt att se att det skulle kunna bli ett slut på dödläget de närmsta dagarna. Ryssarna har inget att vinna på diplomatiska framsteg i nuläget och lär därför fortsätta att ställa orimliga krav med målet att förhala och hoppas på att USA drar sig ur helt och hållet.

Sista given tycks vara att beveka Putin med lockelser. Om uppgifterna som Bloomberg skrivit om stämmer ska grunden för fredsförslaget handla om lättade sanktioner, rysk kontroll över de ockuperade områdena samt att Ukraina hindras från att bli medlemmar i Nato. Det är svårt att finna något som går Ukraina till mötes här. Det kan således vara så att det är Ukraina som säger nej (medan ryssarna som vanligt säger ”ja, fast…”) och får skulden för att Trumps karriär som fredsmäklare blev så kortvarig.

En fördel med ett amerikansk tillbakadragande är möjligen att de inte lär se någon poäng i att förbättra sina relationer med Ryssland. Upptiningen kan avstanna, och sanktionerna kanske får ligga kvar under överskådlig tid när USA väljer att fokusera på andra mer prioriterade områden. Men det är inget som är värt att ta gift på.

Kriget kommer gå in i en annan fas utan USA. Europa måste kliva fram och mångfaldiga sitt stöd till Ukraina. Och även om Europa lyckas bidra med mer än vi i dag tror är möjligt, kommer situationen ändå bli väldigt svår för ukrainarna. Om detta råder inga tvivel.

Det mest intressanta här är inte vad USA har gjort, trots att det finns gott om anmärkningsvärda uttalanden från både Vance, Trump och Witkoff. Det är snarare vad USA inte har gjort. Vad de inte ens har försökt för att nå framåt.

Trumps Ukrainavänliga supporters, för de finns faktiskt, har uttalat förhoppningar om att han efter att ha pressat Ukraina skulle hota och pressa Putin. Så har inte skett. Vi vet visserligen inte vad som sagts bakom stängda dörrar, men Trump är inte direkt den som håller inne information. Om det hade skett påtryckningar hade vi fått veta något om dem. Ingenting tyder på att USA försökt tvinga Putin till eftergifter.

Om Trump drar sig ur efter några månaders halvhjärtade förhandlingsförsök sker det således utan att de prövat alla vägar framåt. Det var alltså aldrig seriöst menat till att börja med.