I dag får den artikel som kritiserade klimatalarmismen svar på SvD Brännpunkt. Åter igen görs försöket att utmåla kritikerna som lekmän (kanske ”debattglada lekmän” rent av…?) och försvararna av klimathysterin som fackmän. Detta trots att det finns gott om kunnigt fackfolk som är kritiska till den undergångsvision som målats upp, vi har haft flera av dem på Frihetsfrontens sommarseminarium. Ute i den stora världen är de naturligtvis desto fler.
Artikelförfattarna gör en bra sak: de kräver saklighet av media i frågan. Men jag har svårt att tro att de blir särskilt upprörda så länge medias osaklighet spelar dem i händerna. Det är ju precis vad som sker. Räkna antalet TV-inslag eller artiklar som är kritiska mot Al Gore, mot IPCC eller mot klimathysterin i allmänhet. Räkna sedan inslag/artiklar som följer det klimatalarmistiska spåret till punkt och pricka. SVT:s meteorologer är ju sina egna propagandabärare! I DN Kulturs resesektion informeras läsaren alltid om hur han eller hon ska ”klimatkompensera” sin resa, för att ge oss dåligt samvete när vi åker på semester, och i Gomorron Sverige får vi som resetips att vi måste resa mindre i framtiden. Allt för miljön.
Slutsatsen i Brännpunkt-artikeln är egentligen ett enda stort ”vi vet inte, men vi tror”. Det duger inte att ropa på en radikal omställning av hela samhället utifrån slutsatsen ”kanske, eventuellt”. Det är viktigt att detta kommer fram eftersom det tydligt visar, att det handlar om gissningar, uppskattningar och spekulationer, inte hårda, fasta data som bara kan tolkas på ett sätt. Säg det nästa gång du möter en miljöpartist.
”hårda, fasta data som bara kan tolkas på ett sätt” existerar inte. Det finns alltid en oändlig mängd sätt att tolka observerade data. Bokstavligen oändlig.
Det bästa vi kan göra är att välja den mest sannolika tolkningen givet vår nuvarande kunskap.
Beklagar.
Vad är det för ”hårda, fasta data som bara kan tolkas på ett sätt” du avser?
Den dagen vi har så ”hårda, fasta data som bara kan tolkas på ett sätt” att även de mest reaktionära måste acceptera teorierna är det ju redan för sent för länge sedan.
Oops, två själar och en tanke. Under tiden jag läste ikapp på länkarna och sedan skrev min kommentar hann Leif före.
Med ”du” i min kommentar menar jag alltså Hans, bara så att inget missförstånd uppstår. 🙂
Hårda fasta data kan verkligen tolkas precis hur som helst. Se bara på data från isborrkärnorna. Där ser man hur koldioxidhalten varierar som följd av varierande temperatur. Helt enligt naturlagarna, i det här fallet Henrys lag. Men hoppsan! Det finns en massa människor som tror att förändringar i koldioxidhalt som sker 800 år efter förändringar i temperatur faktiskt orsakar den där förändrade temperaturen 800 år tidigare. Jag befinner mig i ett annat logiskt universum. Jag tror att orsak kommer före verkan.
Ärligt talat – om jag hade varit meterolog så hade jag också köpt klimathysterin rakt av.
Normalt sett klarar en meterolog med nöd och näppe av att ta reda på om det kommer att regna imorgon eller inte – och traditionellt så har ju yrkesgruppen haft status och anseende där efter – ”huvudet bland molnen”, typ.
Helt plötsligt kommer klimathysterin åkandes och meterologerna hamnar i centrum och alla är intresserade av vad de har att säga – forskningsanslagen till ämnesområdet 10-dubblas på kort tid. Statusen hos meterolog-yrket 10-dubblas i ett nafs.
Klart att jag också hade predikat global warming om jag hade varit meterolog
Om det sedan är särskilt intellektuellt hederligt vet i sjutton …
Slutsatsen är att man ska lite på vetenskapligt granskade och publicerade artiklar som håller över tid… inte insändarsidor i tidningar.
Magnus. IPCC har inte producerat en enda peer reviewed artikel och är själva inte sanningen, inte ens när de hävdar att de är det p g a påhittade sannolikhetstal och ”konsensus”.
Nej, du har helt rätt. Vi ska istället lita på denna forskning, som säger att temperaturökningar inte förstärks av moln, såsom IPCC och alarmistiska klimatmodeller antagit under några decennier:
unjobs.org/authors/roy-spencer:
”Cloud and radiation budget changes associated with tropical intraseasonal oscillations”, Geophysical Rresearch Letters, Vol. 34.
ams.allenpress.com:
”Potential Biases in Feedback Diagnosis from Observational Data: A Simple Model Demonstration”, Journal of Climate (2008).
Minns dock att du är så lost att du t ex på din blogg nyligen presenterade IPCC:s graf på historisk temperatur från mitten av 90-talet och påstod att det var skeptikernas verk samt inte har ett hum om varför konsensus kan är problematiskt som sanningskriterium, så mitt argument är nog ungefär som pärlor för svin.
leif nixon och björn felten, hur anser ni att dessa data bör tolkas?
Argumentet att CO2 är den bästa förklaringen för att vi vet så lite är alltså felaktigt. Vi vet väl i dag närmare 100 procent mer om havsströmmars betydelse för klimatet än vi visste för 15 år sedan, och stora framgångar finns även för solens betydelse och instrålning. En utmärkt text om ert argument finns här.
–
Hur anser ni att samvariation mellan moln och temperatur bör tolkas?
IPCC har tolkat den så att temperatur i hög grad påverkar molnbildning, men bevis för det hade man inte. Med IPCC:s tolkning följde att en stor del av noterad samvariation beror på positiv återkoppling, och den lades in i modellerna, och har legat där tills …nu.
De nya peer reviewed rapporter jag länkade i föregående inlägg visar att förstärkande positiv återkoppling för moln inte existerar, utan den återkopplingen är tvärom dämpande negativ. Klimatmodellerna har således haft diametralt fel.
Denna diametrala förändring i av IPCC omotiverat självsäker kunskap om molns återkoppling erkänns i dag även av — ta i trä! — Michael Mann. Se föreläsning!
Detta är ett exempel av självsäker tolkning från IPCC och så kallade klimatforskare som inte varit korrekt. (Mycket forskning som IPCC sammafattar är även strunt, av typen beställd alarmism. Det gäller bl a utrotning av arter, där ledande biogeografer protesterat mot att området blivit charlatanmässigt.)
När även vattenånga räknas som dämpande negativ återkoppling — vilket den enligt empiriska data är — finns ingen kraftig mänsklig växthuseffekt kvar från CO2.
Så är det.
–
Alltså finns det inget som talar för att CO2 är bättre teori i brist på annat, och vidare är CO2 som klimatförändrare falsifierad iom att förstärkande återkoppling i teorin saknas.
Argumentet att man ska handla för osäkerhetens skull är förresten dåligt från början. Ingen kan säga att det blir ”för sent” någon gång, även om vi månniskor skulle förändra klimatet. De handlingar man kräver nu innebär inte minskade utsläpp av gifter och föroreningar, eftersom de minskat bäst med rening och i relativt sett rika marknadsekonomier. En kontroll av energiproduktion är vad man kräver, och det är en kontrollerad ekonomi.
Det förefaller mycket vara ett ändamål i sig, ofta försvarat med att resurserna är ändliga, men att resurserna är ändliga är fel och nymathusianism.
En försämrad centralplanerad ekonomi är något som gör os sämre rustade för klimatförändring, oavsett om den är en ny liten istid (verkar troligt) eller ett varmare klimat.
Det finns alltså ingen försäkring i ”att handla”!
Min hänvisning till bristen på ”hårda, fasta data” handlar framför allt om bristen på konsensus. Konsensus har som bekant varit ett argument för Al Gore et als resonemang. Faktum är: Det råder ingen konsensus, det finns ingen enhetlig sanning. Med den utgångspunkten finns det all anledning att vara försiktig och ödmjuk och inte ånga på och kräva en total omställning av samhället, skrämma människor med kraftigt höjda havsnivåer och massdöd om hela världen inte följer klimatalarmisternas råd.
Problemet är att när väl det råder en politisk konsensus (vilket förstås är något helt annat än en vetenskaplig sådan), är det väldigt svårt att vända på skutan oavsett hur bra argumenten är. Okunskap är en fiende i sig. Jag var på en föreläsning och föreläsaren bad publiken att räcka upp händerna för ja och nej till en rad påståenden. Det handlade om att fattigdomen ökar i världen, att utsläppen ökar i världen och att antalet väpnade konflikter ökar i världen. De allra flesta, ungefär 7-8 av 10, trodde på alla dessa påståenden, trots att inget av dem stämmer. Samma människor kräver höjda miljöskatter, samma människor tror på klimatalarmismen och tror att mänskligheten gräver sin egen grav etc. Det finns en inneboende pessimism hos många som gör klimatalarmismen attraktiv. Sjukt nog blir sanningen, att världsfattigdomen minskar, att utsläppen inte alls ökar jämfört med tidigare och att antalet väpnade konflikter är lägre än någonsin tidigare, provocerande för dessa människor.
Magnus: Jag föreslår att du tar upp det med en klimatolog; jag är datavetare och inte expert på klimatmodeller.
För att undvika missförstånd; jag tror alltså inte att IPCCs förutsägelser stämmer till sista decimalen. De kommer naturligtvis att behöva justeras allteftersom vi får nya data och kunskaper. Kanske är de till och med totalfel på enskilda punkter.
Det jag däremot inte kan acceptera är när man bygger sitt ställningstagande i vetenskapliga frågor på sina politiska åsikter. Sånt förekommer såklart på båda sidor, men jag vill nog hävda att andelen är större på skeptikersidan. Det är synd, för det svärtar ner de som faktiskt har värdefull input att komma med.
Det jag heller inte kan acceptera är slarvigt tänkande av typen ”men forskarna VET ju inte, de GISSAR ju bara”. Den här föreställningen att naturvetenskap handlar om att Bevisa Absoluta Sanningar. Suck.
Och så har jag rätt svårt för dårfinkar som lever i en alldeles egen variant av den fysiska verkligheten också. Och det ska gudarna veta att det kryllar av. (Inte ett angrepp på dig, Magnus, bara en allmän reflektion.)