Det som sker i opinionen just nu är egentligen väldigt orättvist (men så är det ju ofta). Inte att Moderaterna går bakåt. Detta opinionsmässiga bakslag har de gjort sig förtjänta av ända sedan Fredrik Reinfeldt tog över som partiledare 2003. Jag tänker snarare på Centern.

Centerpartiet svek i FRA-frågan. Men det är det enda partiet där integritetsdebatten upplevs som livlig och där aktiva centerpartister vågar säga vad de tycker. Medan moderater och folkpartister håller käften för att undvika att beskyllas för att skjuta ”ett skott inifrån”, diskuteras det flitigt inom centerrörelsen. Centerpartiet har länge varit det enda partiet som velat ta strid mot Las. Maud Olofsson är den enda partiledare som öppet pratat om vikten av ett värderingsskifte i Sverige. Maktskiftet i sig är inte nog, det krävs en långsiktig borgerlig förändring för att vrida de grundläggande värderingarna högerut (läs gärna intervjun med nyliberala CUF-aren Hanna Wagenius i nyaste numret av Nyliberalen).

Saabkrisen är det färskaste exemplet på Maud Olofssons styrka som minister. Både Olofsson och statssekreteraren Jöran Hägglund har uppträtt korrekt och opopulistiskt under hela resan, säkerligen medvetna om vilken svekdebatt de riskerade om Saabaffären inte gick igenom (hur nu den slutar). Maud Olofsson vill inte upprepa misstaget med mångmiljardrullningen till de svenska varven. Varje skattebetalare borde jubla.

Staten föredrar att satsa på teknikutveckling i stället för att leka respirator åt ett förlustskapande bilföretag. För detta ska regeringen, och inte minst Maud Olofsson, ha respekt.