Det är ibland skrämmande att se hur ens farhågor besannas – och överträffas. När riskerna med en skärpt barnporrlag diskuterades framfördes farhågor om att även helt oskyldiga situationer skulle tolkas som sexuella.

Detta viftades bort. Självklart var det bara verkliga övergrepp på verkliga barn som skulle omfattas av lagen. I dag vet vi hur det blev. Vi har fått se en översättare av japanska mangaserier dömas för innehav av barnpornografi. Vi har fått se en familj kränkas och släpas i smutsen på grund av en enda anmälan, som visade sig ha noll och intet i substans. I fallet med Sandvikenfamiljen valde rätten lyckligtvis att fria, men Socialtjänstens och åklagarens agerande visar att helt vanliga situationer i en barnfamilj kan bli ett fall för rättvisan. Detta påverkar oundvikligen både vårt handlade och tänkande när vi som vuxna är tillsammans med barn, såväl våra egna som andras.

Per Hagwall skriver bra om detta på Brännpunkt. Lagstiftningen och den allmänna moralismen och nypuritanismen har gjort att vi vant oss vid att betrakta omgivningen med pedofilens ögon. Detta om något är en paradoxal effekt av en lagstiftning som ju syftar till att bekämpa sexualiseringen av barn! Nu tvingas vi alla tänka både en och två gånger om situationen vi bevittnar är att betrakta som sexuell eller ej, något som inte föresvävat någon vanlig förälder eller vuxen tidigare. På vilket sätt har vi genom detta skapat en tryggare värld för våra barn?

Det är en mycket oroväckande utveckling vi nu bevittnar. Den ter sig dessutom synnerligen paradoxal. I Sverige, ett av världens mest sekulariserade länder och det land som historiskt har slagit sig för bröstet för sin fria syn på sex, har vi börjat skambelägga och moralisera över ungdomars sexualitet. Vi har börjat betrakta nakna barn som sexobjekt.

Hagwall menar att (den överdrivna) pedofilskräcken skadar vår tillit till varandra. Detta har även en könsdimension. Det är i synnerhet män som misstänkliggörs eftersom det fortfarande inte anses trovärdigt att kvinnor kan begå sexuella övergrepp på barn. I den uppmärksammade barnporrättegången där ett stort antal kvinnor stod åtalalade gavs mannen skulden för att kvinnorna laddat ned barnpornografi och en av dem själv producerat och delat med sig av bilder på sina egna barnbarn. Kvinnor anses uppenbarligen inte kapabla till ett sådant uppsåt.

Det är uppenbart att den nypuritana synen på ungdomars sexualitet och barnporrlagstiftningen skapar en rad allvarliga problem. Lagstiftaren kan inte fortsätta blunda för dessa och som Beatrice Ask hävda att frågorna inte är prioriterade. Vi behöver på allvar diskutera dessa frågor – innan vi alla har börjat gå pedofilernas ärenden.

Läs även: Lake