När EU:s toppar vill flytta makt från medlemsländerna till EU brukar det heta att ”samarbetet ska förbjupas”.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel går ännu längre i nyspråket. Nya strukturer måste utvecklas för att möta de ständiga kriserna, ”det innebär mer Europa, inte mindre”. Det sägs aldrig rakt ut vad ”mer samarbete” eller ”mer Europa” – en positivt laddad term och en fullständigt utan innehåll – betyder mer konkret.
Men vi kan väl gissa. Mindre makt åt de nationella parlamenten, det vill säga urgröpt nationell demokrati. Mer makt åt icke folkvalda inom EU-systemet, överstatlig styrning av medlemsstaternas ekonomier. Och så vidare. Men räkna med att svenska medier hänger på i nyspråkandet, ingen vill riktigt fundera över vad allt detta egentligen betyder i praktiken.
Fy fan för detta monster.
Ungefär samma argument ger vänsterpartiet när det gäller riksbankens oberoende och överskottsmålet för de offentliga finanserna. Vänsterpartiet tycker tydligen att det är oerhört viktigt för demokratin att man behåller möjligheten för riksdagen att vara ekonomiskt oansvarig och för regeringen att skapa en destruktiv räntepolitik.
Jag ställer mig lite frågande. Är det verkligen så viktigt att ha makten att förstöra sin ekonomi? Skulle vi inte kunna tjäna på att delegera viss makt?
För du samma resonemang för din egen del? Är det verkligen så viktigt för dig att ha makten att förstöra din egen ekonomi? Vore det inte bättre om du delegerade viss makt till någon annan som kunde förvalta din privatekonomi så att den inte riskerar att raseras?
Nja, jag vet iallafall att en regel om att jag inte får ta SMS-lån på 5 gånger familjens årsinkomst, och en regel för tvångsåtgärder om jag ändå tar så mycket lån, inte skulle störa mig särskilt mycket.
Jag tror inte heller att paralleller mellan länders ekonomier/ beslutsprocesser och privatpersoners alltid är så lyckade.
Att du inte får låna hur mycket som helst är ju en sak, att i praktiken sättas under tvångsförvaltning en annan. EU-heilarna vill ju på sikt avskaffa den nationella demokratin till förmån för ett elitstyre i EU (se exempelvis Joschka Fischers texter i DN) och man använder de krisande euroekonomierna som argument för mer överstatlighet. Jämförelsen med privatekonomin illustrerar att det måste finnas ett eget ansvar. Grekland har misskött sig och får ta konsekvenserna, precis som en privatperson som missköter sin ekonomi får leva med de följder det innebär.
När vi pratar om enskilda staters ekonomier finns det, faktiskt, en demokratisk dimension. Anser du att det är rätt väg att gå att jobba för ett post-representativt system där det i praktiken spelar liten eller ingen roll vilka vi väljer i våra nationella riksdagsval, förstår jag att du stöder tanken på ett EU som ett slags förmyndare. Själv är jag inte lika förtjust i tanken på att lämna över mer makt till personer som inte är valda av svenska folket.
Vänsterpartiet är såvitt jag vet det enda partiet i riksdagen som anser att demokrati inte inte har som delmoment att en del av beslustanderätten över hur vi handhar ekonomin ska utövas av kapitalet.
Grekland borde ta ett eget ansvar, säger du. Men Grekland är ju inte en person. Misskötseln har skapat stort lidande bland de som röstat på annat, de som är för unga för att rösta och bland de som inte förstått den grekiska statens fiffel.
Jag tycker att det ska spela roll vem man röstar på, men jag undrar fortfarande hur mycket den demokratiska rättigheten att föra en osund finanspolitik är värd. Att "tvingas" till att ha en långsiktig rim och reson i balansen mellan plus och minus innebär inte något hinder för folket att själva välja hur mycket skatt man ska ta in och vad man lägger det på.
Det känns som att du vill bekämpa allt EU föreslår med argumentet att det är en del i någon helhet som är hemsk. Helheten kan vara hemsk, möjligen, men när det gäller konkreta förslag så ser jag dem gärna och bedömer dem isolerat på sina egna meriter.
Jo. Fast vad har förmyndartanken för reell betydelse i praktiken om man verkligen vill fuska? Om det nu inte är EU-krater som rent konkret ska ta över själva driften av landet kan det fortfarande fuskas. Grekland fuskade sig in i eurosamarbetet genom att ljuga. Väljarna är samtidigt ansvariga, kollektivt sett, genom att återvälja politiker som fört en oseriös ekonomisk politik i decennier. Trots strikt uppställda mål för euroländerna lever få upp till dem i realiteten.
För den som vill ha ett "starkt EU" på bekostnad av den nationella bestämmanderätten är detta givetvis ett argument för att ge ännu mer inflytande på medlemsländernas bekostnad. EU:s egen chockdoktrin? Medlemsländernas möjlighet att styra sina egna ekonomier måste handla om mer än att bara välja skattesats.
Nej, jag anser att EU som helhet i dag är hemskt. Jag gillar grundtanken med fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster. Men det var länge sedan EU handlade om detta. I dag handlar det om att skapa en federal stat.
Din rubrik "nyspråk" är rätt träffande när du replikerar:
"Medlemsländernas möjlighet att styra sina egna ekonomier måste handla om mer än att bara välja skattesats."
Du tar alltså ett(1) av mina exempel och låtsas som att det är den enda frihetsgraden som kommer finnas kvar. Men de får förstås göra vad de vill utom att ha för stora underskott (som riskerar att slå ut världens banker i ett dominospel)!
Sen när det gäller att de kan fuska om de vill, så tror jag att man kommer föreslå metoder att försvåra fusk. Lite bättre kontroll, helt enkelt. I övrigt får vi se vad förslagen blir innan vi dömer. Eller?
Du missar helhetsperspektivet, nämligen att makt överförs från medlemsstaterna till EU. Därmed minskar möjligheten för oss väljare att påverka, steg för steg. Det är knappast endast på detta område denna diskussion förs. Som redan påpekat använder EU-kramarna eurokrisen som ursäkt för att ytterligare stärka EU:s makt och inflytande över medlemsstaternas politik. Det är en utveckling jag starkt ogillar och som jag anser bör bekämpas.
Då är vi tillbaka i att du inte bedömer eventuella åtgärder på sina egna meriter, utan mer vill berätta att EU är den store satan. Tror inte vi kommer längre.
Visst. Och att du helt aningslöst är beredd att låta EU överta alltmer av medlemsländernas ekonomiska politik. Varje förslag måste ses i ett större sammanhang, det gäller inte minst förslag från EU.
När du säger att jag skulle vara beredd att låta EU "överta alltmer av ekonomisk politik", så ger du intrycket av att jag tycker att en ändlös progression av maktövertaganden är bra.
Så är det inte, och jag undrar vad som motiverar dig att skriva det. Vill du ha ett intellektuellt utbyte eller vill du vinna internet-debatter genom att utnyttja din retoriska trick-låda?
Jag är inte här för att vinna några debatter. Jag vill endast påpeka att jag tar principiellt ställningstagande mot maktöverföring till EU medan du inte gör det. Gott så.
Det är korrekt. Jag har alltid varit för praktiskt och konsekvensetiskt lagd för att ägna mig åt princip-rytteri.
Den galnaste nyspråkliga uppfinningen måste väl ändå vara att sätta likhetstecken mellan EU och Europa.
/B
Är det då även principrytteri att inte vilja kompromissa bort grundläggande fri- och rättigheter? Är det principrytteri att förespråka att makten ska ligga så nära människan som möjligt, helst hos henne själv? Din inställning möjliggör att i stort sett vilka dumheter som helst kan släppas igenom. José Manuel Barroso borde vara glad.
Är det en "grundläggande fri- och rättighet" att kunna fuska fram enorma statsskulder och sen gå i bankrutt?
Du kan uppenbarligen inte i sak motsätta dig konkreta förslag på det här området, och därför gör du tillkämpade generaliseringar och angriper dem istället.
Läs vad frågan handlar om. Tjänstemän ska alltså sätta sig över folkvalda nationella parlament och godkänna medlemsstaternas budgetar.
Sedan: vad säger att det i förlängningen inte kommer att omfatta enbart euroländerna utan alla EU:s medlemsstater? Är det verkligen rimligt att tjänstemän i Bryssel bestämmer över den svenska budgeten?
Har det kommit ett konkret förslag, alltså? Har du nån länk?
Tanken är att skärpa EU:s makt över medlemsländernas ekonomi, dvs. att kontrollera att den ekonomiska politiken är duglig genom att godkänna eller inte godkänna budgeten. I förlängningen lär detta kräva ett skapande av något slags finansministerium på EU-nivå.
Frågan är alltså om vi vill att folkvalda politiker sköter landets ekonomi eller om vi vill lämpa över den makten till EU-tjänsteman som vi inte har någon möjlighet att vare sig påverka eller avsätta och vars arbete vi inte får någon insyn i. I min värld är detta själva motsatsen till demokrati.
Sedan tidigare:
http://www.rod.se/ekonomi/eu-kommissionen-vill-se-budget-i-f%C3%B6rv%C3%A4g
När EU-kommissionen vill se budgeterna lite tidigare och vill varna och skapa sanktioner på för usel budgetdisciplin, så får du det plötsligt till att EU "sköter" medlemsländernas ekonomier!? Vadå "sköter"?
Jag blir bara trött av att läsa de där ständiga glidningarna. För min del tycker jag att det är utmärkt om EU hjälper vissa medlemsländer att få till en budgetdisciplin som exempelvis Sverige redan har. Alla blir vinnare.
Åter igen: du ser över huvud taget inte maktförskjutningen? Det är förbluffande.
Jo, det är just det jag gör.
Jag tycker maktförskjutningen är harmlös (för Sverige som har disciplin) och bra (för Grekland som inte har det). Och det som är bra för Grekland är indirekt bra för Sverige. Som sagt, alla är vinnare.
Du verkar se det som en del av ett sluttande plan, och visst, ur ett sådant perspektiv kan man ha invändningar. Men jag har aldrig ett sådant perspektiv – jag struntar i sluttande plan och bedömer varje idé på egna meriter.
Principiellt – att ett nationellt parlament avsäger sig vissa möjligheter att bete sig dumt är helt demokratiskt, både i det här fallet och exempelvis i fallet när det gäller riksbankens oberoende. Det är också så att det nationella parlamentet kan återta kontrollen om väljarna röstar fram en majoritet som vill det. Det kan ske genom att gå ur EU respektive stifta nya lagar om riksbanken.
Det är ju just detta som är så farligt, att betrakta alla politiska förslag som vore de i ett vakuum och inte en del av en agenda. Du missar då både historien och framtiden. Politik fungerar inte så. Den ende som blir blåst är du.
Kanske. Eller så sätter du dig på bakhasorna hela tiden och skriker "varg" – sen lyssnar ingen på dig när det blir allvar.
Jag förstår din poäng, men personligen är jag väldigt oroad över utvecklingen i EU just nu. Merkel, Barroso m.fl. gör ingen hemlighet av i vilken riktning de vill driva unionen. Och i Sverige är EU-bevakningen så undermålig vilket får konsekvensen att väldigt få människor vet vad som sker i EU. De stora frågorna – som vad maktförkjutningen får för konsekvenser för demokratin – ignoreras. Runt tre fjärdedelar av all svensk lagstiftning har ju någon koppling till EU, men det är som om folk inte tror att vi påverkas av vad som beslutas i Bryssel.