”Ingen sommar utan reggae”, sjunger Markoolio. Ingen söndag utan ett euroförsvar av Peter Wolodarski, säger DN.

De börjar bli många nu, Wolodarskis kolumner om eurokrisen, ”Europas splittring” och lösningen på dem båda. Denna gång uppehåller han sig en del vid de europeiska folkens vikande stöd för EU som projekt. Men det är alltid från ett ovanifrånperspektiv. Folk borde skärpa sig och börja gilla EU igen, helt enkelt. Frågan om varför vi ska gilla något som ställt till så mycket djävulskap ställs aldrig.

Framför allt måste samarbetet fördjupas. Vi behöver alltså mer Europa, som Merkel så grant har uttryckt saken. Här skiljer sig Peter Wolodarski egentligen inte alls från de som högljutt argumenterar för ett Europas förenta stater. Varje steg till samordning är ett närmare denna federation. Det börjar med euroländerna. Men det slutar naturligtvis inte där.

Det är fascinerande, men givetvis förfärande, att europrojektets tillskyndare inte lärt sig ett dugg av den nu pågående krisen och orsakerna till den. I stället vill de ha mer av samma medicin. Bara lite mer samordning, lite mindre demokrati, så löser det sig nog…