En dag som denna, när Storbritannien röstat för Brexit med oväntat bred marginal, är det intressant att se det politiska och mediala etablissemangets reaktioner i Sverige. Det är bitterhet och ilska över hela linjen. Den gemensamma reaktionen tycks vara: ”Maken till fräckhet!”

Annie Lööf kallar resultatet en ”katastrof”, Carl Bildt tycker att det är ”en mardröm”, Jan Björklund anser att det är ”chockartat”, Birgitta Ohlsson kallade det för ”en sorgens dag”. Aftonbladets Anders Lindberg är förstås värst när han på Twitter kallar det för en ”fascisternas seger” (vilket han senare döpte om till ”högerpopulism”).

Stefan Löfven är försiktigare i sitt omdöme, men beklagar föga förvånande britternas beslut. När han blir intervjuad i Sveriges Radio tycks Löfven emellertid även beklaga att David Cameron, som väljer att avgå i oktober, över huvud taget utlyste en folkomröstning. Att fråga folket innebär ju alltid en risk, och det kan störa den stabilitet som politikerna mest av allt vill ha.

Löfven återkom i intervjun till behovet av stabilitet och att en folkomröstning kan ”skapa spänningar” i folket. Han vill inte omförhandla medlemsvillkoren för att ge Sverige en bättre deal och ännu mindre se en svensk folkomröstning. I stället vill Löfven utveckla ett ”medborgarnas EU”. Han säger, utan ironi i rösten, om dagens EU: ”Det är för folkets skull vi gör detta.” Men tack, snälla statsministern.

Löfvens ord visar hur långt ifrån verkligheten det politiska etablissemanget befinner sig och hur djup klyftan mellan politiker och väljare är.

Många hoppas att EU ska lära av Brexit och bli mer effektivt och demokratiskt. Tyvärr tror jag inte att det kommer ske. För varje gång när medlemsländer tidigare har röstat ”fel” har EU-ledarskapet visat att det inte förstått varför. EU präglas av tondövhet, fartblindhet , maktfullkomlighet och arrogans vilket har fått direkt antidemokratiska resultat. Brexit är en konsekvens av flera decennniers vanstyre i EU.

De bittra kommentarerna från politiker i både Sverige och andra EU-länder visar att problemet snarare anses vara att hålla folkomröstningar. Det rubbar ju, som Stefan Löfven uttryckte saken, stabiliteten och skapar spänningar.

Enklare är därför att inte fråga folket alls i fortsättningen. 

Läs även:
HAX