Det politiska och kulturella etablissemanget vill att vi bejakar förändring, nästan hur den än ser ut. Sverige måste röra sig framåt, är budskapet. Rör vi oss inte, dör vi.
Denna övertygelse avslöjas i allt från anskrämlig modern arkitektur till den nedlåtande synen på svenska traditioner och kulturella särdrag.
Begreppet konservatism är i Sverige något fult och skrämmande. Det förknippas med abortförbud, begränsade rättigheter för hbtq-gruppen, samtidspessimism och en allmän bakåtsträvan. Alltså allt som det moderna och progressiva Sverige officiellt inte vill vara.
Lägg till prefixet ”höger” och du får ”högerkonservativ” (begreppet vänsterkonservativ hör vi inte ofta), vilket mellan raderna är ungefär det värsta som kan drabba ett land vid sidan om högerpopulism och sänkta skatter. Att kalla sig konservativ är att på ett ögonblick ge folk många förutfattade uppfattningar.
Jag märker att jag med åren har fått andra prioriteringar. I grunden har mina åsikter i de flesta frågor inte ändrats sedan jag var i 20-årsåldern, däremot har tonvikten förskjutits ganska rejält. Det har egentligen inte så mycket med konservatism att göra utan med ändrade livsförhållanden och ett samhälle som definitivt har förändrats.
Jag är fortfarande en livstilsliberal som anser att staten ska ge tusan i vad vi stoppar i oss (oavsett om det gäller mat, dryck eller droger), att politiker inte ska lägga sig i våra sexliv (hej, sexköpslag) och så vidare. Med åren blir emellertid de flesta frågor lite mer nyanserade.
Efter att ha arbetat en del med missbruksklienter genom åren har jag exempelvis kommit att inse att problematiken som ett missbruk och/eller beroende utgör är mer komplext än att det, som det ibland låter, skulle kunna lösas med en avkriminalisering av preparaten. Med detta sagt tror jag fortfarande inte att dagens förbudspolitik är rätt, vare sig moraliskt eller rent sakligt. Människor dör helt i onödan i dag.
Utvecklingslinjerna i Sverige ger skäl för oro. Det gamla Sverige var mycket – fullt av moralism, paternalism och statliga monopol som lade våra liv tillrätta. Det var statlig TV och radio med ytterst begränsade möjligheter för folket att tillgodogöra sig någon annan information.
Men det sköts inte människor varje vecka. Vi hade inte gängkriminella som dominerade hela bostadskvarter och en underbemannad polis som undvek att gå in och möta dem. Vi behövde inte återta tunnelbanestationer från buset. Det slängdes inte kvinnor från balkonger. Flickor könsstympades inte och vi hade inte en etnisk underklass beroende av bidrag och subventionerade anställningar.
Jag växte upp under 80-talet. Jag minns olåsta ytterdörrar, cyklar som kunde lämnas var som helst utan att vi ens behövde reflektera över att någon faktiskt kunde stjäla dem. Jag minns tillit mellan människor. Jag minns trygghet. Känslan av den svenska landsbygdens lugn lever kvar i mig, trots att det snart gått 20 år sedan jag lämnade den.
Det vore inte helt sant att säga att detta Sverige inte finns alls i dag. Men det som finns är blott skärvor av det land jag växte upp i. Det var ett annat land i en annan tid.
Ett samhälle är aldrig statiskt. Det befinner sig i konstant rörelse och utvecklingen går inte alltid att förutse. Men vissa saker går faktiskt att räkna ut med ett medelmåttigt förstånd. Genom att känna människan kan vi förutse hur politiska beslut kommer att påverka vårt beteende. Genom att erkänna förekomsten av incitament kan vi genom kloka och välavvägda beslut förhindra problem innan de uppstår.
Detta borde vara en självklar uppgift för de folkvalda, men våra politiker gör inget av detta längre. Den svenska välståndsökningen under 1900-talets andra hälft gjorde dem fartblinda. Nu handlar allt om att bygga ut en redan sprängfull välfärdsstat, dammsuga den arbetande befolkningen på ännu mer skatteintäkter och öka kontrollen genom skattefinansierad public service och upptrappad jakt på oliktänkande.
Det är nästan enbart konservativa som ser de verkligt stora problemen i dag och inte drömmer sig bort till hur saker och ting borde vara. Detta är talande för varifrån förändringen nu måste komma – om den alls ska komma till stånd.
Reinfeldt, Ullenhag och Löfven har under åren hävdat att Sverige har ”berikats” av (asyl)invandring. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har påstått att det är spännande att få vara med när Sverige förändras. Jag har nu nått den ålder när jag inte längre söker spänning. Jag har inte någon större lust att bli berikad heller, för den delen.
Jag vill inte ha ett spännande land. Jag vill ha ett tryggt och välfungerande land där jag kan leva i lugn och ro med min familj. Ett land där frun inte behöver vara rädd för att gå ut på kvällarna, där sonen inte blir rånad och misshandlad för att snorungar vill åt hans kläder och telefon. Ett land där vi respekterar och därför också litar på varandra.
Det är hög tid för en radikal kursändring. Det är inte för sent än. Det får inte vara för sent.
Tidigare bloggat:
Gatubilden och anständigheten
”Det politiska och kulturella etablissemanget vill att vi bejakar förändring ”
Jo , fast bara fram tills dess att man säger ”nu har vi ju varit med i EU /haft massinvandring i över 20 år , så nu är det väl dags för lite förändring..? ”
Då anser helt plötsligt det politiska etablissemanget att det är någonting jättefint att vara en sån där ”bakåtsträvare”.. ?
Fått inntrykk av at barn og ungdom i Sverige læres opp til at det er bra å være ”normkritisk” (sånn litt opprørsk, lissom… ’tenker sjæl’).
Men det ser ut til at om de reagerer negativt mot PK-normen (=NORMEN!) og viser uenighet, blir de møtt av utfrysning og sanksjoner.
Løgn og bedrag. Noe av det verste i dag, synes jeg – den hemningsløse usannferdigheten som sprer seg uten skam fra det ene samfunnsområdet til det andre. I Norge også.
Man får komma ihåg att så länge förändring betyder vänsterliberalism så är det OK.Helt OK.
Det är när det inte gör det som allt blir så jobbigt.
Finns det ingen ledig PR-Nisse eller Reklam-Knutte som har ett ord över för förändring som inte är vänsterliberal och inte är OK?
Aftonbladets politiska redaktion försöker lansera Dysterkvist alternativt Dystergök…Kan kanske funka i en allt snabbare krympande rörelse men 2019 sätter vi andra kraven lite högre.
Vad säger kreatörerna?
”Men vissa saker går faktiskt att räkna ut med ett medelmåttigt förstånd. Genom att känna människan kan vi förutse hur politiska beslut kommer att påverka vårt beteende. Genom att erkänna förekomsten av incitament kan vi genom kloka och välavvägda beslut förhindra problem innan de uppstår.”
Ja, men vi måste även erkänna att olika grupper reagerar helt olika på samma incitament. Det går inte att lösa någonting om vi fortsätter att låtsas som att somalier och smålänningar fungerar på samma sätt. Vidare måste vi även erkänna att i många fall är det praktiskt omöjligt att eliminera dessa skillnader samt att det i vissa fall är helt omöjligt.
”Jag vill ha ett tryggt och välfungerande land där jag kan leva i lugn och ro med min familj. Ett land där frun inte behöver vara rädd för att gå ut på kvällarna, där sonen inte blir rånad och misshandlad för att snorungar vill åt hans kläder och telefon. Ett land där vi respekterar och därför också litar på varandra.”
Det går i praktiken bara att uppnå detta genom segregering. Om problemgrupperna är små och inte tillväxer, är det möjligt att uppnå ett stabilt läge med segregering inom landet. Annars gäller att landet måste delas eller vissa grupper måste drivas ut.
”Det är hög tid för en radikal kursändring. Det är inte för sent än. Det får inte vara för sent.”
Det är inte för sent om man utgår från vad gruppen svenskar har förmågan att göra. Vi skulle fortfarande ganska lätt kunna få en stor del av migranterna att åka hem, antingen genom mutor eller tvång.
Problemet är dock att vi saknar vilja att genomföra detta. Enligt min uppfattning, är detta kopplat till att vi fortfarande sitter fast i fantasin att migranterna kan ändras. Jag var inne på detta i en debatt med Lev för några dagar sen. Det finns en massa olika fantasier om hur man kan få somalier att bli som smålänningar och i huvudsak handlar debatten om detta. Sänk bidragen! Höj bidragen! Fler poliser! Hårdare straff! Avskaffa hemspåksundervisningen! Bygg fritidsgårdar! Renovera miljonprogrammet! Osv, osv.
Den här debatten är enkel och bekväm, för den tvingar inte svenskarna att ompröva några fundamentala uppfattningar. Är man höger, kan man förespråka t.ex låga skatter och låga bidrag. Är man vänster, vill man ha högre skatter och högre bidrag. Sen kan älta detta precis på samma sätt som vi har gjort i evigheter.
Men det här är värre än meningslöst. Varje ”lösning” som utgår från att migranterna ska vara kvar i landet, är en distraktion från den enda meningsfulla frågan, dvs. hur ska vi få dem att åka hem.
Det går inte att förvandla somalier till smålänningar. Acceptera detta, så kan vi lätt lösa allt. Eller lev vidare i de bekväma fantasierna och fortsätt resan mot garanterad utrotning.
Bravo!
@Utlandssvensk,
Sverige var fram tills vi tillät massinvandring från tredje världen ett land som på global nivå var segregerat på samma sätt som Japan idag är segregerat. (Av Japans befolkning är mer än 98% japaner) Det fungerar i Japan och hade fungerat i Sverige.
Vad gäller det gamla unkna Sverige var det likadant i många länder. Det är tack vare den nya tekniken Sverige har öppnats upp, inte för att vi har tagit in människor med ruttna värderinga.
Hej.
”Men hur uttrycker du dig?!”
Hehe, kunde inte låta bli att citera den människa… som formligen förkroppsligar det du beskriver.
Visst går det att förvandla ett folk till ett annat. Tvångsgifte, och att deras språk, traditioner och kulturhistoria skrubbas bort; inte ens förmågan att söka efter den får finnas kvar, lämningar görs till damm, och skildringar bränns/raderas. Efter ett part generationer (säg fem) finns det gamla folket endast kvar som vissa genetiska markörer, men som kultur är de borta för alltid.
Annars hade ju svenskarna inte kunnat bli som de är idag och som de kommer att vara om tjugo år: dels en spillra som envist håller fast vid ett alltmer censurerat, redigerat och tynande kulturarv (redan idag ser det riktigt illa ut – kombinationen amerikanisering och socialdemokratisk socialisering är dödlig) dels en majoritet som är rena Europamedborgare, kosmopolitiska mångkulturalister (det vill säga utan kultur) och som ser etnicitet och kultur som chica accessoarer till deras eviga Projekt: Mundus, ego sum. (Den icke-svenska delen av befolkningen är inte inräknad här – den blir likt Sydamerikas ättlingar till spanjorer och portugiser varianter på sitt ursprung.)
Men visst är det vilja och metod det hänger på, vad man kan göra.
Hans nämner ju narkotikapolitiken: den är en bra parallell. Det spelar ingen roll att den är dyr, dum, dålig och inte fyller ens sitt uttalade syfte – den är värdegrundsmässigt korrekt och det är det som är det viktiga. Allt de Goda gör, syftar till att bekräfta att det gör det goda och rätta, oavsett resultat.
Kom ihåg att vi talar om människor som ser sig som ett slags instrument för det oundvikliga progressiva och revolutionära Ödet. Den sortens människor som vägrade sluta fred med Sovjet 1942, trots att det då stod klart att seger var omöjlig. Den sortens människor som vägrade avsluta kriget i Vietnam av samma skäl. Den sortens människor som vägrar sluta importera araber, afghaner och negrer trots humanitär och ekonomisk katastrof.
Där tycker jag vi här, AfS, SD m fl gör fel: vi försöker fortfarande nå dem med ord. Den tiden är ute – de kan inte nås med vare sig sakliga eller emotiva argument.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
@ God morgon,
Tack!
@ Fd moderat,
Ja, så är det.
@ Rikard,
”Visst går det att förvandla ett folk till ett annat. ”
Ja, det går på det sätt du beskriver och det finns även andra metoder att uppnå samma sak. T.ex är slaveri ofta framgångsrikt. Eller att systematiskt skilja barn från sin föräldrar. Så kan man få hela grupper att ändra kultur. Men det påverkar självklart inte genetiska skillnader. IQ nivåer och mycket annat kommer att stanna på samma nivå.
Svenskarna och andra västerlänningar har, enligt mig, inte fundamentalt bytt kultur utan de ändringar du beskriver ser jag mer som en rörelse inom den de befintliga ramarna. Vi har fångats i ett kultliknade beteende.
De vita västerlänningar som togs som slavar av muslimerna bytte kultur på riktigt. Deras barn och barnbarn blev kulturellt helt vanliga MENA figurer. Samma hände med de afrikaner som skeppades till USA. De blev kulturella amerikaner. Vidare uppnådde man ungefär samma effekt i Australien när man systematisk skiljde urinnevånarnas barn från deras föräldrar.I dessa samtliga fall gäller dock att de genetiska skillnaderna fortfarande ger väldigt tydliga utslag.
Svenskarna har inte alls genomgått något liknande. Vi har istället bara upphöjt några orimliga fantasier till budord. Men resultatet av detta lär på sikt bli att vi får stifta bekantskap med äkta kulturförändring av den sort som de ovan nämnda grupperna drabbades av.
En interessant artikkel!
Også svensker ble tatt, og forholdene var nok de samme for dem. ’Mohammel al Suede’ fra Tripolis nevnes her, og at det i Libya og Tunis fortsatt finnes mennesker med Suede som etternavn.
https://www.dagbladet.no/magasinet/tok-tusener-av-nordmenn-som-slaver/66215503
Jo, det är för sent. Som jag påpekat i tidigare inlägg är demografin nu sådan att MENA-invandrarna kommer att ta över. Det vi har att se fram emot är ökat våld och en stat i upplösning.
Instämmer i att det är försent. I teorin så skulle det finnas kapacitet att reversera väsentliga delar av experimentet, men det saknas tillräcklig folkvilja för att göra de rätta analyserna och faktiskt genomföra det som krävs.
Det är inte i första hand politikerna som är problemet utan att stora grupper av svenskarna trots allt accepterar utvecklingen. Utan omfattande stöd bland breda grupper hade dagens partier inte kunnat genomföra samhällsomvandlingen.
”utan att stora grupper av svenskarna trots allt accepterar utvecklingen”
Som tids nog dessutom kan ersättas med nya än lojalare väljargrupper efter bara marginella förändringar av den s.k politiken.
Frågan är bara om inte eliten bitit sig själva i svansen.
Chansen att betydligt skäggigare vänsterliberala imamer ersätter vid implementeringen av allt det nya fina får nog räknas som rätt stor.Reinfeldt gör bäst i att odla helskägg precis som Lööfskan.
Om ni inte har annat än boomer-defaitism att bidra med är det lätt att konstatera att era bidrag inte tilllför någonting.
Om svenska folket bestämmer sig för att de parasitiska elementen bland de (ffa utomeuropeiska) invandrarna ska ut, så kommer de åka ut.
Vad sägs om institutionaliserad diskriminering, trakasserier av av alla icke-vita, icke östasiater av polis och nyinstiftat gendarmeri dit riktiga män med rätt fysik och förmåga till aggressivitet rekryteras, regelbundna slumpvisa misshandlar av utomeuropéer av svenska ungdomsgäng som tillåts härja fritt och där polisen inte lyfter ett finger. Notera dessutom att detta är precis vad som sker nu, bara det att vita och svenskar är de utsatta och icke-vita de som utför detta.
Man kan lägga till att den formaliserade diskrimineringen naturligtvis skulle vara mycket hårdare än idag och att t ex bidrag skulle delas ut eller nekas på grundval av etnicitet, medborgarskap skulle dras in och endast kunna fås på grund av jus sanguinis.
Ert prat om att ”det är för sent” är löjeväcklande och djupt klandervärt på flera sätt. Problemet är inte alls att det ”är för sent”, problemet är att ni inte vill eller är för indoktrinerade i liberalism för att ta till de metoder som krävs för att få resultat. Stå för det då och säg att ni är för fega och moraliskt svaga för att ta de beslut och genomföra de handlingar som kan ge våra barn och barnbarn en uppväxt i ett Sverige där de inte är en hatad minoritet (Och där ett par procent av de minst problematiska invandrargrupperna – koreaner, japaner, kineser och kanske ytterligare 10 % av våra broderfolk bland européer mycket väl kan få plats, dock inte med fullständigt lika rättigheter vad gäller utomeuropéerna- Kina eller Japan är rimliga förebilder där) istället för att sprida budskapet att allt ändå är kört..
Jag hoppas att ni inser att ni utgör en del av problemet och inte en del av lösningen med ert defaitistiskaq inställningl.
/Högerradikal
Bravo Richard!
Jag tror det är för sent för en politisk lösning och att det scenario Richard beskriver är en trolig utveckling. Dagens 7k partier är långt ifrån redo att överge den migrationsvänliga linjen och varken SD eller Afs samlar tillräckligt antal röster för att göra skillnad.
Visst har du rätt i det du skriver,det handlar om att vilja göra något åt sakers tillstånd.
Och så vill vi inte ha elbrist som gör att företag inte investerar i Sverige, det är så j-a makalöst dåligt skött att det finns inte ord.
Vi styrs av fruntimmer och käringar vars käbbel förenas i en feministisk regering.
Hej, Stig Bergman. Jag håller med dig fullständigt och sedan ska dom över huvud taget inte sitta hos myndigheter eller hos staten eller ha inflytande i makten för då går det åt skogen. Det ska sitta män där, inte kvinnor.
Minns samma land. Önskar samma saker.
Signaturen ”Mendius Moldbug” (bloggarkivet ”Unqualified Reservations”) beskriver progressivismen delvis som tanken att
”allt måste alltid fortsätta att förändras. Världen är inte perfekt ännu, så vi måste bli de som bygger det utopiska samhället. Tyvärr betyder det att den nuvarande samhällsordningen först måste raseras till grunden, men ni vet vad man säger om att göra omelett.”
Jag arbetade med lösningsfokuserad terapi, det passade för mina patienter. Jag tror att politiker skulle göra bättre av sig med grundregeln:
Om det du gör fungerar, gör genast mer av det.
Om det du gör inte fungerar, sluta genast med det.
Nu kan det vara så att politiker/Regeringen/de goda är så förblindade av sina egna idéer att de inte kan se vad som inte fungerar.
Hej.
Den arbetsformen krävde ju hög grad av professionell integritet och beslutsmässig autonomi hos den närmast brukaren (har vi inget bättre ord?). Det blir dels dyrare (i den budget politikern ser, inte totalt) rent ekonomiskt, dels ser det ut som godtycke i regeltillämpning och myndighetsutövning (när media vill det), och dels hindrar det politisk toppstyrning via verbala instruktioner i korridorer och hissar (för inte f*n sätter man kinkiga sådana på pränt numera).
Därför gick man ju stegvis under nittiotalet över till modeller hämtade från tillverkningsindustrin, och anlade smalt fokus på budgetar.
Tankesättet kan sammanfattas med:
Om det som görs fungerar beror det på att visionen och planen följs; om det inte fungerar så har utföraren inte följt visionen och planen.
Viss skillnad från när du jobbade, kan jag tänka mig.
Den som liksom jag kan jämföra ”från andra hållet” märkte skillnaden direkt – det var inte frågan om hjälp som faktiskt hjälpte, utan att man skulle bli hjälpt av det som erbjöds. Som att erbjuda en drunknande simlektioner: välbehövligt, men inte just då.
Jag tror politiker skulle göra bättre ifrån sig om de fick samma ersättning som garantipensionen, samt inga förmåner, och inte fick tillträda post som politiker före fyllda fyrtio, utöver det du skriver.
Jag tror inte många av våra riksdagspolitiker klarar marshmallow-testet… som för övrigt är en rätt god indikator på vem som riskerar missbruk.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Tron att samma insats i samma läge ger annat resultat bara man upprepar det ihärdigt är tyvärr kännetecknande för många, inte bara politiker.
Några som antagligen är svenskar är skjutna i Köpenhamn enligt Köpenhamnspolisen.Det visar sig stämma.Bilen är mycket riktigt svensk-registrerad.Tack för att ni valde Sverige tänker nog Köpenhamnspolisen….
Svensk kriminalitet på export kan bli ett intrikat problem i en nära framtid.Våra generösa regler kan hamna på kollisionskurs med övriga EU:s.Är det då vi lämnar??
Kanske SWEXIT på frivillig manér inte blir en fråga i Sverige, utan i stället blir aktualiserat genom uteslutning av EU?
Vad skönt, då behöver vi inte rösta om det! 😉
Ja, SVT påpekar att 23-åringen, som var en ”lokal” gängledare,
hade ett somaliskt ursprung.Etnicitet har tydligen med frågan att göra numera…Sedan visar det sig att hans hemkommun sölat med slantarna för att han skulle få råd att hoppa av sin kriminalitet, enligt SVT.
Hemkommunens rasism har alltså bevisligen orsakat detta stackars offers förtidiga död enligt gällande tankelinje.Socioekonomiska faktorerna rules!
I konservatismbegreppet bör man också lägga in hur man ser på kontinuiteter, anser jag. En konservativ person vill upprätthålla kontinuiteter. Vederbörande är inte främmande för förändringar. Men förändringarna ska då helst göras i kontrollerade former och i små steg. En vänstermänniska, en revolutionsromantiker, har inget emot att bryta kontinuiteter. Att bryta kontinuiteter – att göra revolution – är viktigt för hen, eftersom det leder till förändringar. Förhoppningsvis är förändringarna goda.
Vad som hände vid av 1990-talets början var att många kontinuiteter bröts i Sverige. Man kan tala om ett avgörande epokskifte i svensk historia. Man avslutade en konservativ era, trots mångårigt socialdemokratiskt regeringsstyre, och ersatte den tämligen abrupt med en nyliberal och kulturmarxistisk era.
Den suveräna nationalstaten, det militärt alliansfria Sverige underkastade sig det överstatliga EU:s nycker. Sverige omvandlade sig till en vasallstat och en de facto kassako till EU.
Landet som, vis av erfarenheter från två världskrig, var i stort sett självförsörjande på livsmedel, har numera en av EU:s lägsta självförsörjningsgrader på livsmedel, eftersom Sverige underkastar sig den gigantiska kontinentaleuropeiska jordbrukskolchosens fördelningspolitik.
Landet med ett förhållandevis starkt totalförsvar (civilt- och militärt försvar) och allmänt god försvarsvilja, förstörde enligt politiska stollebeslut av egen kraft sitt militära territorialförsvar och, för sin tid, imponerande civila krisberedskap. Vad som finns kvar är en liten globalt verkande expeditionskår under Natobefäl. Säkerhetsmässigt är Sverige numera USA:s geopolitiska ”bitch”.
Landet med världens längsta sammanhållande fredsperiod i modern tid, och som efter andra världskriget deltog i ett flertal fredsbevarande FN-operationer, hoppade av de fredsbevarande operationerna och började engagera sig i veritabla krigsföretag under USA/Natobefäl lite varstans i världen, såsom på Balkan, i Afghanistan, i Libyen et cetera.
Den stolta svenska identiteten, i vilken en speciell ögonfärg och hårnyans har haft en mycket framträdande roll i omvärldens ögon, har suddats ut och blattefierats genom den destruktiva massinvandringspolitiken, vilken tog ordentlig fart under Bildtregimen 1991-94. På liknande sätt har svensk demografi och kultur samt svenska traditioner och värderingar blivit utsatta för kontinuitetsbrott genom den forcerade blatteiferingen.
Detta är bara ett axplock av de kontinuitetsbrott som inträffade kring 1990-talets början.
Slutligen bör också framhållas Alliansregimens stollebeslut från 2009 att avskaffa värnplikten. Det resulterade i att mönstringsstatistik – en unik samling av fysiska data på samtliga svenska 18-åriga män från varje år sedan 1901 – drabbades av kontinuitetsbrott.
Hej.
De enda punkter jag egentligen jag vill opponera mig mot här är beskrivningen av relationen till USA: den har varit sådan den är sedan ca hösten 1945, av lätt insedda skäl. Pragmatisk realpolitik och inre slitningar då det var en offentlig hemlighet att hela VPK (och övriga bokstavsvänstern) samt rejäla delar av socialdemokraternas väljarunderlag och rekryteringsbas, särskilt i skogslänen, såg Stalins Sovjet som en god stat; VPK i synnerhet styrdes ju direkt från Kreml. Att i det läget hålla sig väl med USA/Nato utan att irritera ”Fiende: Gul” alltför mycket är en självklarhet, även om dt inte ursäktar avrustningsidiotin (uppenbarligen har man intet lärt av mellankrigstiden).
Vad gäller militära uppdrag i utlandet missar du helt just den militära poängen med dessa. Erfarenhet. Var annars om inte i utlandsmissionen skall svenska befäl och trupper få konkret praktisk erfarenhet av soldatens hantverk? Det är det egentliga skälet till såväl FN-tjänst som senare utlandstjänst; att dåtida politiker inte använde den terminologin var för att hålla (de Moskvastyrda) fredsgrupperna och andra naiva nyttiga idioter nöjda – ”humanitär mission” är ju svårt att invända mot.
Kontinuitetsbrott är nyckeln till att kunna skapa sitt ideologiska lyckorike: det är därför jag brukar klumpa ihop libertarianer och marxister. Bägge lärorna kräver att alla historiska traditioner utsätts för politisk-kulturell Totex(tm). Historiens slut, så inga historiestudier; kultur som hatt och lösgodis; religion som spex; nyspråk i allt snabbare tempo; grammatik- och stavningsreformer; allt fler låneord i allt raskare tempo; avskaffandet av nationella institutioner till förmån för nationslösa dylika bortom demokratisk påverkan; med mera.
Ett folk som förlorar sitt språk förlorar sin historia, och ett folk utan historia finns inte.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
@Rickard 08:35
Jag delar inte din syn. Som jag ser det från min horisont, så har Sveriges säkerhetspolitiska relation med USA markant förändrats efter kalla krigets slut och murens fall och Sovjetunionsupplösningen. Visserligen hade Sverige ett omfattande försvarssamarbete med Nato under Kalla kriget för den händelse att Warszawapakten (WP) med Sovjetunionen i spetsen anföll Västeuropa. Men det var under förutsättning att WP anföll.
Om Nato anföll WP så var inte Sverige med på tåget. Sverige skulle i så fall i det längsta försöka vara neutral. Dylika angrepp fick Nato sköta själv.
Men vi hade framförallt en egen försvarsmakt och en egen försvarsindustri. Vi var bättre rustade under kalla krigets glada dagar att stå på egna ben i händelse av ett angrepp mot Sverige.
Numera är det betydligt kärvare för svensk del på den säkerhetspolitiska fronten med den tveksamma Solidaritetsförklaringen och Långtbortistandoktrinen, enligt mig.
I brist på eget territorialförsvar måste Sverige förlita sig på hjälp från USA. Sverige, genom Försvarsmaktens försorg, har bl.a. ett bilateralt samarbetsavtal med hemliga bilagor med USA sedan 2016.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/07/05/sveriges-usa-avtal-vacker-fragor-i-finland
Som grädde på moset har Sverige dessutom tecknat ett Värdlandsavtal med Nato för att ta emot militär hjälp. Sveriges försvarsmakt och vår försvarsindustri har därför efter murens fall i hög utsträckning Natoanpassats. (Nato är heller inte länge en utpräglad försvarsunion, utan har efter WP.s fall tagit på sig den mer aggressiva ”Globocop”-rollen, se Kosovokriget 1998-99.)
JAS 39 C/D måste förlita sig på kryptonycklar från Pentagon för att den krypterade flygstridsledningssystem ”Länk 16” ska kunna fungera.
Trots att engelska inte är något officiellt språk i Sverige så har t.ex. svenska hemligstämplar engelsk text, såsom ”SECRET” och ”TOP SECRET”.
Arlanda bygger om sin terminal för ”pre-clearance” för USA, vilket innebär att amerikanska gränspoliser stationeras på svensk botten vid Arlanda, för att underlätta in- och utpassage till Sverige. Kort sagt: USA:s gräns börjar de facto på Arlanda.
Jag har också sett en blänkare om att amerikanska soldater, som begår brott i Sverige, inte ska kunna straffas enligt Sveriges rikes lag utan i så fall enligt amerikanska krigslagar.
För att skydda Sveriges militära relation med USA kommer mycket lämpligt en ny grundlagsändring, om den går igenom, ”Lagen om utlandsspionage”, 2017:70. Lagförslaget vill kriminalisera efterforskningar och sammanställningar av uppgifter som skulle kunna skada Sveriges förhållande till andra länder och mellanstatliga organisationer, läs USA. Det ska enligt lagförslaget bli kriminellt för journalister att skildra krigsförbrytelser om det skadar främmande makt, som Sverige har relationer med.
För USA:s del är försvaret av ”petrodollarn” och vidmakthållandet av dollarn som världens reservvaluta högprioriterat. Eftersom Sverige har blivit en säkerhetsmässig bananrepublik mycket pga. den huvudlösa nedrustningen, så är Sverige de facto USA:s säkerhets- och geopolitiska bitch. USA använder oss således i deras geopolitik, vilket märks inte minst i Sveriges mycket fientliga hållning till det fossilenergirika Ryssland, vars råvarutillgångar sticker USA i ögonen. Så tolkar jag det.
Den eventuella krigserfarenhet som svensk militär enligt ”Långtbortistandoktrinen” har fått i ISAF i Afghanistan, samt i samband med flygangreppen mot Libyen 2011, väger tämligen lätt applicerat på ett försvar av fosterlandet och vår hembygd.
Hej.
Att vi har ett mycket nära samarbete med USA är varken negativt eller konstigt: alternativen är EU, och du kan ta en titt på EG/EU:s agerande re: Jugoslavienkriget, Georgien, Ukraina, Irak, Afghanistan med mera – hönsgård är bara förnamnet. Hellre då samarbete gränsande till allians med världens främsta krigsmakt, som dessutom är en demokrati med internationellt jämfört snarlika värderingar.
Dina alternativ till dagens samarbetsavtal med USA är Ryssland, EU, eller inget. Att de länder som försvarspolitiskt kallas ”the Baltic Nine” tillsammans mer än väl räcker för att stäcka Ivan är endast relevant som alternativ om och när dessa stater önskar sig sådant – och det skulle ändå inte innebära att man avslutar vårt mångåriga mycket goda samarbete med USA.
Utan dylikt samarbete står vi ensamma: att avrusta och sakna allierade är inget skydd mot påverkan från Ryssland, eller intressen längre söderut. Tvärtom. Samarbetet med USA, inklusive eventuella eftergifter och anpassningar, är vad det kostar att göra det för dyrt för Ryssland att våga sig på agerande likt det i Georgien.
Hur viktig faktisk erfarenhet av operationer är har du tydligen ingen aning om. Ingen militär klarar sig utan sådan – inte ens Schweizergardet, vars medlemmar gör tjänst i annan uniform eller är veteraner, detta för att hålla skärpan uppe. Samtliga insatser, från Finland till idag, bidrar till våra långa militärtradition – det är enorm skillnad på soldater och befäl som varit i aktiv tjänst, och på den sortens skrivbordsstrateger som inte har det.
Varför USA gör som man gör, oljedollar och annat dylikt, är av mindre intresse för oss när det gäller vårt eget försvar. Men skulden för avvecklingen ligger tung över samtliga partier utom ett – särskilt tungt vilar skulden på moderater, folkpartister, centerparti och Kd-isar. Det har tjänat oss bra, och fortsätter att göra så, att skapa ömsesidig nytta via USA.
Och det sista är det enda som räknas realpolitiskt.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Jag tycker också att det militära samarbetet med USA var produktivt under kalla kriget då Sovjetunionen var aggressivt och vi själva hade ett starkt försvar. Men samarbetet är tveksamt när vi nu är en ”säkerhetsmässig bananrepublik” utan något eget försvar att tala om, och då Sovjetunionen inte längre finns.
Kom ihåg! Det finns ingen Stormakt god för ett litet land som Sverige! Varken Stormakt blå, Stormakt gul, Stormakt röd eller i en historisk tillbakablick, Stormakt brun, är någon Stormakt god. Stormakter tänker främst på sig själva och kommer alltid köra över små länder som Sverige om det kniper. Därför är det idiotiskt av Sverige att först nedrusta sitt territorialförsvar och därefter utsorka (outsourca) sin säkerhetspolitik till Stormakt blå, via Värdlandsavtalet och det med USA bilaterala samarbetsavtalet.
Det är ju också Sverige som får dra det kortaste strået när de negativa sidorna, i synnerhet flyktingströmmarna, av USA:s aggressiva geopolitik kommer under luppen. Den till Sverige ohejdade invandringen och de många asylansökningarna är direkt kopplade till USA:s försvar av ”petrodollarn”.
(Petrodollar = i stort ett avtal på 1970-talet efter guldmyntfotens avskaffande i USA. Dollarn knöts istället till världens viktigaste handelsvara – petroleumprodukter, där det viktigaste oljelandet Saudiarabien lovade att oljehandeln bedrevs i dollar, mot att USA garanterade det sunnitiska Saudiarabiens säkerhet med militära medel, särskilt i den månghundraåriga sunni-shia-konflikten. En bieffekt är att ”petrodollarn” de facto favoriserar sunnitisk mission.)
En tätare ”allians mellan Sverige och USA” är ju direkt kontraproduktivt, om man nu anser att massinvandringen till Sverige är skadlig. Här är ett axplock av USA:s krigsskådeplatser, som har ”välsignat” Sverige med i huvudsak muslimska flyktingströmmar:
* Somalia på 1990-talet
* Balkan på 1990-talet
* Afghanistan 2001-
* Irak 2003-
* Libyen 2011-
Så det är mycket tack vare våra nära band med USA som vi har den muslimska massinvandringen.
Sverige bör hellre återgå till ett eget starkt försvar utan att förlita sig på att främmande makt kommer till undsättning. Möjligen då ett samarbete med Finland. Men framför allt, damma av och studera pärmarna från kalla kriget, samt lär av Finland! Dessa pärmar är mycket lärorika och tämligen applicerbara på Sveriges situation i vår tid.
Och man nu tycker att de kriminella nätverken i våra förorter börjar bli alltför våldsamma till följd av narkotikahandeln, bör man också känna till resultatet av USA:s s.k. ”War on Terror” i Afghanistan. Följande tabell redovisar den årliga åkerarealen [hektar] med opiumvallmo i Afghanistan, (enligt UNODC):
2001_____8000
2002____74000
2003____80000
2004___131000
2005___104000
2006___165000
2007___193000
2008___157000
2009___123000
2010___123000
2011___131000
2012___154000
2013___209000
Det var faktiskt Georgiens president Micheil Saakasjvili som startade Georgienkriget natten till 8 augusti 2008. Och jag kan inte se något reellt krigshot mot Sverige från det oljerika Ryssland. Finns det? Däremot kan jag se att Sverige blir indraget i det oljeimportberoende USA:s ansträngningar att försöka kontrollera ryska fossila oljetillgångar i Arktis. Kallax flygplats är här viktig för USA.
Hej gruelse. Mycket sant, mycket sant. Detta får vi ta krafttag mot. Sverige är ett mycket mycket äckligt och ett vidrigt land att leva i. Ska vi fortsätta att leva i detta? Nej, det ska vi inte alls det. Vi ska kämpa för vårt fosterland oavsett vad den äckliga vidriga regeringen än säger. Stå upp för moder Svea, gott folk. Det tänker jag göra.
När hittar lille Erik en pall så att han når upp att torka tårarna på de fullvuxnas handduk?
Eskilstuna-Kuriren och Aftonbladet går verkligen helhjärtat in för att sänka Sabuni innan hon hinner tillträda.Alla funderingar typ vilka det kan gynna är som bortblåsta.
Utan Erik Ullenhag ska det suras och framförallt drevas.Aftonbladet har bevis på att Sabuni gynnat Erdogan och skadat kurderna.Eller rättare kan ha det om Sabuni inte kan visa att hon är oskyldig…
Det gör säkert underverk för den goda stämningen.Skulle det visa sig att Ullenhag totalt missbedömt stämningen och Sabuni blir vald ovan till trots blir det nog allt annat än klang&jubel-fest framöver.
Så ett litet skit-parti sprängs inifrån och JÖKen kraschar väl ganska omgående.
Eskilstuna-Kuriren och Aftonbladet borde väl då enligt gällande vänsterresonemang åtminstone ha gynnat de onämnbara? Eller om vi drar ut de Lindbergska linjerna faktiskt ha gått SD:s ärenden?
Sossarna verkar ju inte bli överlyckliga för en svart kvinna som partiledare ”i” regeringen.Snart har dom kallat henne allt utom N-ordet.Kul är det i varje fall.
”Jag vill inte ha ett spännande land. Jag vill ha ett tryggt och välfungerande land där jag kan leva i lugn och ro med min familj.”
Tyvärr Hans så är det kört med de förväntningarna för en mycket lång tid framöver.
Sveriges ekonomi har under modern tid ställts om till att i hög grad serva och ta hand om migranter och deras barn. Att räkna antalet gröna och antalet blå bland de som söker vård i väntrummen, resp. ger vård i behandlingsrummen ger en fingervisning om hur många svenskar som på olika sätt är anställda med att serva migranter. En radikal omläggning av politiken med en befolkningsminskning kommer också att ge radikala effekter på ekonomin. Sverige kan återigen bli ett tryggt och välfungerande land med en mindre befolkning, men de företag som dragit fördel av migrationen och den ökande ekonomin kommer att motarbeta en omläggning då det skadar deras grundläggande ekonomiska intressen.
Att ställa om ekonomin är en långvarig process som kommer att påverka vardagslivet för alla i Sverige under många år. Ett mycket stort antal företag kommer att läggas ner och arbetslösheten inom vissa yrkesgrupper kommer att nå nivåer som man ser hos oanställbara migrantgrupper. Svenskar kommer att emigrera för att undkomma effekterna av den oundvikliga ekonomiska recessionen. Ekonomin kommer att falla fritt under många år innan ett nytt normalläge kan infinna sig. Byggsektorn, vårdsektorn, skola och inhemsk konsumtion är de sektorer som kommer att påverkas mest. Värdet på kommersiella fastigheter, bostadsrätter och villor kommer att kollapsa och dra med sig banksektorn i en ekonomisk kris som ingen i Sverige tidigare har upplevt. Att ta in miljontals migranter under deccenier är inget som kan återställas utan omfattande konsekvenser även om det görs under någorlunda kontrollerade former.