Ungern har varit i blickfånget för den svenska vänstern sedan Viktor Orbáns parti Fidesz fick egen majoritet och började förändra det ungerska samhället i en för vänstern icke önskvärd riktning.
Orbán har de facto genomfört eller försökt genomföra en rad oacceptabla förändringar – dit hör medielagarna. Men kritiken mot Ungern har kommit att handla om mer än så.
När Fidesz och Ungern får kritiska tillmälen i svenska medier handlar det i dag lika mycket om Viktor Orbáns ovilja att lägga sig platt för EU. Att kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker hälsade honom som ”diktatorn”, något som fick mycket lite uppmärksamhet i svenska medier, säger en del om vilken smuts EU-skeptiker behandlas som (även UKIP:s Nigel Farage får utstå oerhört mycket skit för sin EU-kritik).
På sistone har Ungern fått hård kritik för att landet försökt upprätthålla Schengen och EU:s yttre gräns – bara någon månad senare varnar den svenska regeringen för att den kan tänkas stänga Öresundsbron. Har de svenska Socialdemokraterna blivit Orbán-fans?
Nu när allt som kan sägas om Ungern har sagts, måste en ny katt bland EU:s hermeliner utpekas. Svenska Dagbladets Therese Larsson Hultin har hittat den: Polen. Även i Polen har nämligen ett konservativt parti vunnit makten och vill, hör och häpna, förändra landet i konservativ riktning.
Övertrampen är många, om vi får tro Larsson Hultin. Värst är kanske att premiärminister Beata Szydlo har ”rensat ut alla EU-flaggor från den sal där hon håller presskonferenser”. Sicket lågvattenmärke att inte visa öppen lydnad inför EU. Landets kulturminister har försökt stoppa en uppsättning av Elfriede Jelineks Princessdamer för att den innehöll ”pornografiska scener” (och i Sverige har vi ett slags domstol till vilken människor får anmäla ”sexistisk” reklam, som sedan uppmanas städas bort).
Men mest uppseendeväckande i Larsson Hultins text är det illa dolda föraktet för regeringspartiet Lag och rättvisas (PiS) väljare. Den typiske PiS-väljaren beskrivs som ”en lägre utbildad landsortsbo” som ”fortfarande är nöjd med sin regering”. Är man outbildad och bor på landet förstår man ju inte så mycket. Exempelvis att regeringen är dum.
Samma syn har svenska medier på de väljare som nu går till Sverigedemokraterna. SD är fortfarande procentuellt sett störst utanför storstäderna. Precis som PiS-väljarna beskrivs de, framför allt i sociala medier, som lågutbildade bonnläppar som inte har koll på plus och minus, som läser fel medier och inte förstår sitt eget bästa.
Socialdemokratiska Aftonbladet hade inga som helst problem med lågutbildade landsortsbor så länge de röstade på S. Nu, när de lämnar S för SD och andra partier (i Skåne/Blekinge har S halverats till 22 procent på bara 18 månader), är det plötsligt ett symtom för hur outbildade och oinformerade dessa väljare är. Nu är det klassiska arbetarväljare inom LO som går direkt till SD. Detta skapar en knepig balansgång för tidningar som Aftonbladet eftersom de inte gärna kan kalla en fjärdedel av de LO-anslutna för korkade rasister.
Jag tror att det egentligen är ganska enkelt: människor vill bli sedda. Om de upplever att deras liv, deras vardag, inte får något utrymme hos de gamla partierna, kommer de söka efter alternativ.
Att klappa människor på huvudet och på dem som oinformerade och lite dumma när de ”röstar fel”, är ett väldigt kontraproduktivt sätt att vinna förtroende på. Under väldigt lång tid har svensk rikspolitik handlat alldeles för mycket om Stockholm och alldeles för lite om resten av landet. Detta måste ändras om inte polariseringen ska gå alldeles överstyr. I dag känner en stor del av svenska folket inte att någon bryr sig om vad som händer med dem och deras bygd.
Det är dags för kvällsblaskorna men också public service och hela riksdagen att ta till sig att det finns en värld utanför Stockholms innerstad som heter Sverige. En del av landet som har försummats och ignorerats under väldigt lång tid.
Att börja tala till dessa väljare med respekt är ett första steg i rätt riktning. Men jag håller inte andan i väntan på att det ska ske.
Väl skrivet. Det är mycket tydligt att politik och media i Sverige och EU vuxit samman till en korrumperad och verklighetsfrämmande elit, som föraktar vanliga människor och deras vardag. De drivande i denna samhällsfarliga utveckling bör stå till svars för detta juridiskt vid ett framtida regimskifte. Någon form av kommission måste ta tag i detta semitotalitära vanstyre som pågått så länge. 68-vänstern måste ut från institutionerna. De har ljugit och missbrukat sin makt på ett flagrant vis. Frågan är om inte den skada de orsakat är irreversibel. Tyvärr är det förmodligen så.
Ju längre det utopiska fjollträskeriet biter sig kvar, desto fler svenskar retas upp, och drivs i famnen på SD. Att alla nu surmulna godhetskramare beklagar sig är totalt inproduktivt, vinner inga röster längre, men detta faktum förbigår styvnackade 68:or och dess obildade ungdomskadrar inom kulturmarxistpartiet.
Hej.
Om jag inte missminner mig har SOM-undersökningen från Göteborgs Universitet visat att Sd:s väljarbas diversifierats sedan valet 2010, med en ökande andel högutbildade (inte med migrationsverkets/Arbetsförmedlingens definition…) och även växande andelar kvinnor och invandrare. Med förbehåll för att jag kanske minns fel: jag har inte den senaste rapporten framför mig.
Jag undrar om och när någon intern växling från att bekämpa symtom till att bekämpa orsak. Troligen har samtliga i anti-Sd koalitionen ett drygt jobb att göra sig kvitt den mångkulturrasistiska identitetspolitiken innan så kan ske. I värsta (?) fall blir de reducerade till spillror runt dogmatiska kärnor medan de mer verklighetsförankrade och pragmatiskt sinnade försvinner till nya partibildningar (sett på längre sikt om inget reformarbete sker). Det grepp den kulturmarxistiska extremvänstern har inom politik upp på högsta nivå (Löfven och andras öppna flörtande med grupper som Rättviseförmedlingen t ex) kan vara obrytbart tack vare det grepp dessa åsiktsbildningar har om massmedia.
Tyvärr tror jag att LO är en allt för svår nöt för Sd; strategin blir troligen att uppmana Sd-sympatiserande medlemmar att rösta fram sina egna inom LO: det finns en kritisk massa för uteslutningar, och nås den riskerar Lo ett Sd som kan göra upp med de borgerliga om kraftiga förändringar av den protektionistiska arbetsmarknaden. Det är dock ytterst tveksamt om Sd kan lyckas med detta, då LO, SAP och myndighetsutövande i sann korporativistisk anda är så sammanflätade att all gränsdragning blir en ren chimär.
De borgerliga partierna förtjänar inget annat än förakt.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Återigen väl skrivet. När man hör hur media och politiker festar i Visby under politikerveckan så mår man illa. Självklart är det de högbetalda i Stockholm som minst kommer att märka av samhällets nedmontering framöver och som redan är i full gång sedan länge ute i landet. Bara det att det finns Syd- och Västsverige, men inte Östsverige (nu varnar stavningsprogrammet…), säger allt om hur man ser på landet.
Budapestbor är väl, precis som Stockholmare, smartare än lantisar. Inget nytt under solen från politikerns håll.
Journalisterna är egentligen ganska enkla att bemöta om man avhåller sig från att köpa den gamla pappersblaskan och använder annonsblockerare på internet.Det finns ingen anledning att gödsla Södermalm med surt förvärvade slantar.
Marika Formgren föreslog en bojkott av DN.
Varför stanna där?
Utländska media finns på internet.Det räcker med att besöka grannländernas för att inse hur den svenska journalistiken fungerar.
SVT blir en lite svårare nöt att knäcka.Men man kan avsluta licensen och anmäla sitt missnöje tydligt.
Är det bara jag som noterat hur orden "människosyn" och "människovärde" verkar ha helt kommit ur bruk?
Är det inte märkligt med media- och kulturelitens förakt för personer på landsbygden? De som tillhör denna elit anser att deras engagemang är för de svaga. Likväl har de bara förakt över för dessa personer.
Tidigare kunde jag känna likadant. Nu har emellertid vanliga människor sundare åsikter om invandring än både kulturvänster och grönhögern.
Fd moderat verkar inte inse att vi som bor på Söder är en alldeles särskild kast.
Vi är ständigt och intensivt för allt gott och emot allt ont. Likaså går vi frekvent i fackeltåg för diverse behjärtansvärda ting. Att utstöta mästrande tillrättavisande av omvärlden är vår vardag. Vårt poserande saknar faktiskt konkurrens, vi spelar i en helt egen liga.
Allt vårt engagemang bygger på vissheten om att ingenting av allt som vi är för kommer att drabba oss själva. Inga flyktingläger kommer att byggas vare sig i Tanto eller Björns Trädgård. Inte heller kommer världens olika vänsterrörelser (som vi formligen älskar!) att kunna påverka vårt kära Söder men vårt stöd har de. De är ju på tryggt avstånd även de, precis som alla de "flyktingar" som vill bosätta sig i Sverige.
Oss saknas ingen kamp!
Jag böjer mig och går ödmjukast ned på knä inför Unviersums Centrum som De Goda Människorna på Södermalm utgör. I fortsättningen kommer jag inte att ha andra Gudar än Eder.
Jag kommer att vara er ödmjuke tjänare och se till att betala så mycket skatt det går så att ni även i fortsättningen kan lägga era surt förvärvade inkomster i bolag och slippa betala så mycket i skatt.
Du visar samma kolonialistiska förakt när hävdar att Stockholm måste "bry sig" Hans.
Regionerna skulle reda sig ännu bättre utan Sverige.
http://www.ofuss.se/f-a-q/
I synnerhet utan en centralmakt som hotar stänga Skånes viktigaste trafikled.
Je suis ein Bonn-läpp!